Experter: Redan stöd att stoppa nazisterna

NYHETER

Göteborgsbomberna borde ha klassats som terrorbrott och uniformklädda, fanbärande nazister som hets mot folkgrupp.

Det finns redan idag stöd i lagen för att stoppa nazisterna och deras demonstrationer, anser en rad experter.

– Polisen är okunniga och principlösa och framstår som rent ryggradslösa, säger professor Stefan Jonsson.


LÄS OCKSÅ:
UNIK databas: Identiteterna på 80-tal svenska nazister
De är kärnan i den svenska nazirörelsen
”Det är inte skinheads, det är fullblodsnazister”
Säpo: ”Nazister som hotar rikets säkerhet ökar”


50 nazister tågade nedför Kungsportsavenyn utan tillstånd den 17 september i år. Framför dem körde en polisbil i sakta mak.

Den bilden fick en ny debatt om vad Sverige egentligen ska acceptera i form av högerextrema yttringar, att blossa upp.
Ena sidan hävdar, med chefen för Göteborgspolisen Erik Nord i spetsen, att de inte har möjlighet att stoppa nazistiska demonstrationer med dagens lagstiftning.
Andra sidan, en rad forskare, jurister och experter, anser att Sverige bör och kan stoppa offentliga nazistmöten, med hänvisning till lagen om hets mot folkgrupp.

Eric Rönnegård, debattör i frågan och tidigare polisintendent, riktar hård kritik mot polisens ”släpphänta inställning”.

– Rättsväsendet högprioriterade hatbrotten under den sista delen av 1990-talet. Då var regering och riksdag överens om att de utgjorde ett hot mot demokratin, säger han.

Enligt Rönnegård är det en smygande attitydförändring efter terrorattacken den elfte september 2001 som ligger till grund för att nazisterna i dag nästan aldrig nekas demonstrationstillstånd – och inte ens stoppas när de saknar tillstånd.

Enligt Rönnegård lades kursen helt om och alla resurser inriktades på islamistisk terror.

– Det blev aldrig någon riktig debatt då, men bara för att man börjar fokusera på islamister innebär det inte att hotet från nazister försvinner.

”Polisen är okunniga”

Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings universitet, säger att polis för länge sedan kunnat gripa de uniformerade nazistiska flaggbärarna i NMR och bereda åtal för hets mot folkgrupp.

– Polisen är okunniga och principlösa och framstår som rent ryggradslösa. Nazisternas budskapet är per definition dödligt för vissa människor i vårt demokratiska samfund.

Stefan Jonsson hänvisar liksom flera andra experter till en dom i högsta domstolen 1996 som skulle kunna användas som riktmärke.

– Det är ett prejudikat som i allra högsta grad går att ta stöd mot.

Fallet gällde en 18-årig man som hade en rad nazistiska symboler på sig. Han dömdes i alla instanser för hets mot folkgrupp. HD slog fast att ”Budskapet uttrycker missaktning av människor tillhörande andra folkgrupper än den nordiska.”
På samma sätt anser Stefan Jonsson att Nordiska motståndsrörelsens symbol, den så kallade tyrrunan kan klassas som hets mot folkgrupp.

Expert: Tveksam

Märket som ser ut som en stående pil användes av Hitlers närmaste män och har en stark koppling till Förintelsen.

Justitiekanslern har slagit fast att tyrrunan inte är olaglig, men SvD:s juridikexpert Mårten Schultz har ställt sig tveksam till om polisens tolkning av JK:s besked är korrekt.

– JK bedömer bara det som tryckts och inte det som till exempel när symbolen målats på sköldar, säger han.

Att svenska nazister militärtränas utomlands för att sedan begå bombdåd i Sverige går att jämföra med islamistisk radikalisering och terrorresor till Syrien och Irak.
Christer Mattsson, forskare vid Segerstedtinstitutet, och expert på rasistiska och våldsbejakande subkulturer, säger att när vi i Sverige pratar om radikalisering handlar det nästan bara om våld inom islams namn.

– När vi bevakar jihadistiskt våld så är vi väldigt snabba att hitta mönster och se hur olika gärningspersoner hör ihop, men vid högerextrema attacker har vi svårt att se mönster och hur en sak leder till en annan. Vi ser det som isolerade händelser och talar inte om dessa processer som radikaliseringsprocesser, säger Mattsson.

Och varför är det allvarligt?

– Vi måste ha samma noggrannhet när vi studerar högerextrem radikalisering på samma sätt som islamistisk extremism. Om vi inte gör det så minskar vår förmåga att förutse och förebygga kommande våldsamheter.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp stämmer in i kören. Han är mycket kritisk till att åklagaren i det uppmärksammade bombfallet i Göteborg inte använde terrorbrott som alternativ brottsrubricering och menar att även strafflängden bör ifrågasättas.

– När man ser att de här personerna har varit och militärtränat och även haft den här mappen på sin dator döpt till ”terror” så visar det ju på att det här dåden har varit planerade. Jag tror att om bomberna skapat större större skada, och om fler personer hade drabbats så hade säkert rubriceringen varit annorlunda.

Samtliga experter som Aftonbladet och SvD varit i kontakt med menar att lagstiftarens intentioner måste ha varit att sprängdåden i Göteborg skulle betraktas som terrorbrott. Ex-ministern Anders Ygeman öppnade för att se över terrorlagen redan i somras efter bombdåden men sedan har det varit tyst från justitiedepartementet.

– Det finns många definitioner av terror men jag hävdar att de flesta skulle täcka in detta som just terrorism. När nu åklagaren kommit fram till att så inte är fallet vore det lämpligt om lagstiftaren funderar på om det ligger i linje med intentionerna för lagen, säger Christer Mattsson.