Jenny, 82, fånge i sin lägenhet i månader – får inte flytta

NYHETER

Jenny Johansson, 82, är funktionshindrad sedan en stroke i april.

Sedan dess har hon varit isolerad i sin lägenhet på tredje våningen i ett hus utan hiss med undantag för korta sjukhusbesök.

Trots det nekas hon särskilt boende av kommunen.

– Det är bättre att de sätter mig i fängelse. Där får jag åtminstone gå ut en timme om dagen, säger Jenny Johansson till Aftonbladet.

1 av 4

Det var i april i år som 82-åriga Jenny Johansson från Skellefteå drabbades av en stroke som gjorde henne halvsidesförlamad.

Efter sex veckor på sjukhus fick Jenny komma hem till sin lägenhet på tredje våningen i ett hus utan hiss – och har sen dess varit isolerad med undantag för hemtjänstbesöken, vilket SVT Nyheter Västerbotten var först att berätta om.

– Sammanlagt har jag varit utomhus fyra gånger och då åkt dit jag ska med färdtjänst, berättar Jenny som längtar efter att få vara ute i friska luften.

Hinner knappt få ned rullstolen

Trots att Jenny blivit lovad att hemtjänsten ska ta ut henne så säger hon att det inte fungerar då det kräver både bärhjälp och en särskild anordning för rullstolen, vilket är både krångligt och tidskrävande.

– Vi hinner knappt få ner rullstolen förrän det är dags att gå in igen.

Då situationen enligt Jenny är ohållbar ansökte hon tidigare i år om att få komma till ett särskilt boende – något hon fick avslag på från kommunen.

Jenny överklagade då beslutet till förvaltningsrätten som ansåg att socialnämndens utredningen varit var bristfällig och gav kommunen bakläxa.

”Bättre att sitta i fängelse”

Trots det fick hon avslag även på den senaste ansökan.

– Jag fick beskedet redan dagen efter att det inte blir något. Jag känner mig väldigt otrygg, som det är nu är jag instängd dygnet runt, säger Jenny.

Hon berättar att hemtjänsten besöker henne 5–6 gånger på dagen och tre gånger under natten. Utöver det får hon förlita sig på sina släktingar.

– Men även de börjar tröttna. Min svåger är 75 år och bor en bit bort.

– Det är bättre att de sätter mig i fängelse i stället. Där får jag åtminstone gå ut en timme om dagen, säger Jenny.

Äldreomsorgen: Beslutet kvarstår

Jeanette Nilsson är chef på beslutsenheten på äldreomsorgen i Skellefteå.

Hon säger att hon har stor förståelse för Jennys upplevelse av situationen men att beslutet kvarstår.

– Vi har utrett behovet och kommit fram till att hemtjänsten klarar den här situationen med punktinsatser som kan ge henne det stöd hon behöver. Därför kvarstår beslutet men det finns möjlighet att överklaga det.

Vidare förklarar Jeanette Nilsson att det är behovet som styr vem som beviljas särskilt boende och att det är först när man har behov dygnet runt som man har rätt till det.

Men är det verkligen värdiga levnadsvillkor att vara instängd i sin lägenhet?

– Man har alltid rätt att uttrycka hur man själv ser på saken, vilket vi tar hänsyn till i beslutsfattandet. Samtidigt ska vi förhålla oss till socialtjänstlagen och vårt uppdrag. Vi följer naturligtvis Jennys behov även framöver men i den här situationen har hon fått ett beslut.

Samtidigt poängterar Jeanette Nilsson att Jenny har ett eget ansvar i att försöka hitta en lösning på boendefrågan.

– Bor man i en lägenhet med dålig tillgänglighet så kan det bli problem för den enskilde när det sker förändringar i livet. Så är det för var och en.

Jenny beskriver sin situation som ett fängelse – hur tänker du kring det?

– Det är hennes upplevelse och jag har respekt för den men vi tar beslut utifrån skälig levnadsnivå och det här är den bedömningen vi har gjort nu.

Ger inte upp

För Jenny är det en omöjlighet att se sig om efter ett annat boende.

– Hur skulle jag klara det? Alla måste ju hjälpa mig med allt hela tiden.

Trots att Jenny fått upprepade avslag tänker hon inte ge upp.

– Jag kommer att överklaga. Det är verkligen bedrövligt att man inte kan få komma in någonstans i min situation.

ARTIKELN HANDLAR OM

Hemtjänst