20 miljoner i satsning mot antisemitism

avRobert Rosén

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Robert Rosén
Per-Erik Ebbeståhl, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), Henrietta Stein, Fredrik Sieradzki och Ewa Bertz (L) presenterade satsningen.

Arbetet mot antisemitism i Malmö växlar upp.

I ett samarbete med Judiska församlingen satsar kommunen nu närmare 20 miljoner kronor.

– Man måste göra någonting för att det judiska livet i Malmö inte ska försvinna, säger Fredrik Sieradzki, informationsansvarig för Judiska församlingen

Antisemitismen har visat sig på Malmös skolor, män som bär kippah får utstå skällsord och kvinnor vågar inte bära Davidsstjärnan.

För att få bukt med antisemitismen har Malmö stad och Judiska församlingen i Malmö nu ingått ett nytt samarbete. Överenskommelsen innebär att kommunen under perioden 2019–2023 avsatt 19,6 miljoner kronor (se faktaruta) till den Judiska församlingen.

Pengarna är öronmärkta till arbetet mot antisemitism och färdigställandet av ett utbildningscentrum i synagogan.

– Vi hoppas att det är fler judar som kommer välja att bo kvar i Malmö. Att de ska känna att det är en stad där de är välkomna, trygga och vågar gå på gatorna med kippa eller Davidsstjärna utan att riskera trakasserier i sin vardag, säger Henrietta Stein, styrelseledamot för Judiska församlingen.

”Jobbar mer långsiktigt”

Församlingen har sedan tidigare haft ett samarbete med kommunen men den nya satsningen innebär att man får en gemensam styrgrupp och att dialogen till största del kommer ske på ett och samma ställe.

– Vi har tittat på en struktur som säkerhetsställer att vi jobbar mer långsiktigt och strukturerat, och involverar fler delar av stadens organisation, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande.

Samtalen för att landa samarbetet har pågått under en längre tid.

– Personligen känner jag att det är som att jag fått en julklapp i förskott, säger Ewa Bertz (L), kommunalråd för demokrati och mänskliga rättigheter.

Foto: Robert Rosén
Henrietta Stein glädjer sig över nysatsningen men betonar att ett samarbete funnits även sedan tidigare.

Åtgärder inte presenterade

När det handlar om konkreta åtgärder och insatser är de inblandade parterna förtegna. Idéer finns men det är först nu när man landat samarbetet som man kommer titta närmare på exakt vad man ska göra.

I förlängningen är målsättningen att den judiska minoriteten i Malmö ska kunna känna en ökad trygghet att bära judiska symboler men även i sina skolval.

– De första Malmöborna som kommer märka av det tror jag är den judiska grupp som fortfarande bor kvar i Malmö. För där har Malmö stad gått ut med en inbjudan för att uppdatera sitt policydokument när det gäller minoritetsgruppen judar i Malmö, säger Henrietta Stein och fortsätter:

Tappat 600 medlemmar - på 20 år

– Sen är min utgångspunkt att man kommer märka av det genom utökade informationsinsatser i till exempelvis skolan, men även i övriga sammanhang.

Av de uppskattningsvis 1 200–1 500 judar som i dag bor i Malmö är 380 stycken av de vuxna medlemmar i Judiska församlingen. En kraftig minskning gentemot för 20 år sedan, då medlemsantalet låg på knappt 1 000 stycken.

– Det här är absolut nödvändigt. Det var ingångsvärdet när vi började, för vi har sett hur vår medlemsutveckling har varit. Man måste göra någonting för att det judiska livet i Malmö inte ska försvinna, säger Fredrik Sieradzki, informationsansvarig för Judiska församlingen.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM