Ny rapport kritiserar svensk klimatpolitik

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
SNS Konjunkturrådet varnar för att en alltför snabb omställning till elbilar i Sverige leder till minskade möjligheter att exportera fossilfri el till Tyskland och Polen, vilket i sin tur kan öka användningen av kolkraft.

Sveriges klimatpolitik måste fokusera mer på att verkligen minska utsläppen av växthusgaser än på att städa den egna bakgården. Det hävdar en grupp nationalekonomer och klimatforskare i en ny rapport från Konjunkturrådet.

– Vi menar att man måste fundera betydligt mer på hur den svenska klimatpolitiken påverkar utsläppen i resten av världen. Målet måste vara mer ambitiöst än att bara städa den egna bakgården, säger John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och ordförande för den nya rapport som tagits fram av Konjunkturrådet 2020, på uppdrag av SNS (Studieförbundet Näringsliv & Samhälle) för att analysera Sveriges klimatpolitik.

Rapportförfattarna pekar bland annat på att en snabb övergång till elbilar i Sverige kan minska möjligheten att exportera fossilfri el till exempelvis Polen och Tyskland, som då riskerar att bli tvungna att öka sin kolanvändning.

– Det är en omställning som krävs för att nå de svenska utsläppsmålen, men den riskerar att öka utsläppen i övriga världen, säger John Hassler.

Driva på inom EU

Majoriteten av rapportförfattarna rekommenderar i stället att övergången till elbilar sker i takt med att övriga Europa lyckas ställa om till en fossilfri elproduktion.

TT: Men riskerar inte det att bromsa utvecklingen av klimatvänligare bilmodeller?

– Sannolikt inte, för man utvecklar inte speciella bilar för den svenska marknaden. Däremot ska vi driva på för åtstramade utsläppskrav inom EU, för sådana förändringar påverkar definitivt den tekniska utvecklingen, säger John Hassler.

Ett annat område där rapportförfattarna ser en motsättning mellan svensk klimatpolitik och global klimatpåverkan är stöd till teknikutveckling. Författarna pekar på att många tekniksatsningar lyfts fram som ett sätt att öka svensk konkurrenskraft, vilket enligt deras analys krockar med målet att klimatvänlig teknik snabbt ska kunna spridas till övriga världen.

– Vår konkurrenskraft ökar när vi stöder teknik som bara kan användas i Sverige, eller som patenteras, men då blir tekniken inte så användbar i resten av världen. Det leder bara till att utsläppen endast minskar här i Sverige, ett land som står för en promille av de globala utsläppen, säger John Hassler.

Krock med konkurrensförmåga

Som exempel på ett sådant projekt som behöver granskas noggrannare nämner han Hybrit, den jättesatsning som ska göra det möjligt att framställa stål med hjälp av vätgas i stället för kol.

– Jag vill inte säga att satsningen på fossilfritt stål är dålig, men om den ska stödjas med klimatpengar måste man fundera mer på hur den ska göras för att tekniken snabbt ska bli användbar i resten av världen. Då måste man acceptera att klimatmålet kan stå i motsats till stärkt svensk konkurrenskraft.

Rapporten slår fast att det är bråttom att införa en kraftfull global klimatpolitik. Enligt rapportförfattarnas beräkningar är det dessutom det enda ekonomiskt rimliga att göra så som situationen ser ut. Ju längre tid som går innan politiken ställs om, desto dyrare blir det.

– Vi är tydliga med att det finns en stor osäkerhet i de scenarier som FN:s klimatpanel har tagit fram. Det kan vara mycket bråttom, eller finnas gott om tid. Men det kommer vi knappast att få veta förrän långt in i framtiden. I rapporten visar vi att en ambitiös klimatpolitik som bygger på en prissättning av koldioxidutsläpp är en billig försäkring, som kan visa sig vara mycket värdefull, säger John Hassler.

Avråder från kärnkraft

Ett område där rapporten ger delvis grönt ljus åt dagens klimatpolitik gäller kärnkraften. Nedläggningen av de två reaktorerna i Ringhals kan ha skett för tidigt, med tanke på möjligheten att exportera fossilfri el, menar författarna. Men å andra sidan, förklarar John Hassler, är det i dagens läge inte ekonomiskt rimligt att satsa på ny kärnkraft, även om en teknisk utveckling skulle kunna ändra på detta. Det beror dels på att dagens kärnkraft kräver orimligt dyra satsningar, förklarar John Hassler. Dessutom, tillägger han, passar kärnkraft dåligt som komplement till en ökande andel förnybara energikällor i form av exempelvis vindkraft.

– Det krävs en förmåga att kunna reglera effekten upp och ned i takt med att den icke planerbara energiproduktionen varierar, och det är svårt med dagens variant av kärnkraft. Då är vattenkraft bättre, säger John Hassler.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM