För dålig kunskap om fertilitetsras efter 35

avTT

Foto: Ingela Landström/TT
I 20–25-årsåldern är kvinnans fruktsamhet på topp.
Foto: Christine Olsson/TT
"Om du som kvinna önskar dig två barn så behöver du börja i 30-årsåldern, om du vill ha 90 procents sannolikhet att få det utan hjälp genom provrörsbefruktning eller något annat", säger professor Anders Nyboe Andersen. Arkivbild.
Foto: Lise Åserud/NTB Scanpix/TT
Enligt flera studier har unga vuxna dålig kunskap om att kvinnors fruktsamhet snabbt minskar efter ungefär 35 års ålder, berättar Maria Ekstrand Ragnar, barnmorska och forskare. Arkivbild.

Vi har blivit experter på att undvika ofrivillig graviditet.

Nu gäller det att bli lika bra på motsatsen – att förebygga infertilitetsproblem, anser experter på området. Just nu går trenden åt fel håll.

– Kvinnorna, och också männen, blir äldre och äldre när de skaffar barn. Det har trista konsekvenser – fler och fler kommer att uppleva infertilitetsproblem, säger Aleksander Giwercman, professor i reproduktionsmedicin vid Lunds universitet.

Vid en konferens som hålls i Malmö i veckan lyfts olika metoder för att förebygga sådana problem.

– Vi hjälper större delen av befolkningen att undgå att bli gravid. Många får förr eller senare ett motsatt problem och den gruppen har vi inte gjort lika mycket för, mer än att vi behandlar, behandlar och behandlar, säger Anders Nyboe Andersen, professor på Rigshospitalets fertilitetsklinik i Köpenhamn.

Var tionde barn som föds i Danmark har kommit till med hjälp av någon form av fertilitetsbehandling.

– Behandling ska vi fortsätta med, men om du ser på alla andra sjukdomar så är det accepterat att man också försöker förebygga. Varför ska vi inte göra det med reproduktiv sjukdom?

Se spermierna simma

Själv har han byggt upp en mottagning för individuell rådgivning, dit både kvinnor och män kan komma långt innan de upplevt några problem med att få barn.

Männen får ta med sig ett prov med sädesvätska och kan sedan själva via skärm följa när provet analyseras – hur bra spermierna är på att simma och hur många de är. Kvinnorna får sina äggstockar undersökta och får svar på hur många äggblåsor som finns kvar.

Poängen är att ge ett individuellt svar på hur bråttom det är att börja försöka få barn, om man någon gång vill ha det. När svaret ska ges vägs livsstilsfaktorer som rökning, motionsvanor och BMI in.

Det handlar inte bara om att få barn, utan också om hur många barn man vill ha, påpekar Anders Nyboe Andersen.

– Om du som kvinna önskar dig två barn så behöver du börja i 30-årsåldern, om du vill ha 90 procents sannolikhet att få det utan hjälp genom provrörsbefruktning eller något annat. Det är tidigare än de flesta tror.

Dålig kunskap

Enligt flera studier har unga vuxna dålig kunskap om att kvinnors fruktsamhet snabbt minskar efter ungefär 35 års ålder, berättar Maria Ekstrand Ragnar, barnmorska och forskare.

– Någonstans vet nog de flesta att det kan bli svårare att bli gravid ju äldre man blir. Men när den kraftiga nedgången sker, det vet man oftast inte. Många underskattar den faktorn och har samtidigt en överoptimistisk tilltro till chanserna att få barn med hjälp av assisterad befruktning.

Här vill hon lyfta barnmorskornas roll, eftersom de kommer i kontakt med kvinnor i många olika skeden, till exempel vid preventivmedelsrådgivning och cellprovskontroller. Det behöver inte vara så svårt, men det gäller för barnmorskan att ha en fingertoppskänsla för när det är läge att lyfta frågan.

– Om man får informationen på ett bra sätt i god tid, så kanske det inte blir så mycket panik. Det går inte att komma med den här informationen i elfte timmen.

Maria Ekstrand Ragnar har varit med och utvecklat en hemsida där var och en själv kan skapa en reproduktiv livsplan och få information om vad man själv kan göra för att planen ska kunna uppnås.

– Vi behöver prata med unga kvinnor och män om de här frågorna långt innan de vill börja planera sin graviditet, säger Maria Ekstrand Ragnar.

Medicinska risker

Att barnafödandet skjuts upp leder också till medicinska risker.

– Det är inte bara det att det blir svårare att bli gravid och att det finns risk för graviditetskomplikationer, utan det kan eventuellt ha negativa effekter på barnens hälsa också, säger Aleksander Giwercman.

Stanfordforskaren Michael Eisenberg, som medverkar vid konferensen i Malmö, har utifrån data om mer än 40 miljoner barnafödslar visat att pappans ålder kan påverka barnets födelsevikt och risken att födas för tidigt.

– Låg födelsevikt är en riskfaktor för en del allvarliga sjukdomar senare i livet. Det är ett nytt forskningsområde att man inte bara intresserar sig för vad som händer i fosterlivet, utan också det som händer innan själva befruktningen, säger Aleksander Giwercman.

– Om man får informationen på ett bra sätt i god tid, då kanske det inte blir så mycket panik. Det går inte att komma med den här informationen i elfte timmen.

Maria Ekstrand Ragnar, barnmorska och forskare, om att unga vuxna har dålig kunskap om hur åldern påverkar fruktsamheten.