Hedersvåld

Hedersförtyck ska upptäckas tidigare med nya åtgärder

Av: 

Linda Hjertén

NYHETER

Att inte få välja sina kläder, vem man blir kär i eller vilka fritidsintressen man får ha drabbar cirka 240 000 unga som lever i hedersrelaterade familjenormer i Sverige.

Nu har regeringen beslutat om fyra nya åtgärder som ska hjälpa till att fånga upp hedersvåld och förtryck tidigare.

– När det handlar om hedersförtryck så kan det vara en hel familj, en hel släkt, som är förövarna, säger Märta Stenevi, jämställdhets- och bostadsminister.

Astrid Schlytter, en av Sveriges främsta experter på hedersrelaterat våld och förtryck, har uppskattat att så många som 240 000 unga lever under hedersrelaterade familjenormer i Sverige.

De flesta av dem är flickor och kvinnor och mörkertalet tros vara stort.

– Kartläggningar gjorda har bedömt att ungefär var femte ung person lever i en kontext med en oskuldsnorm. Och var tjugonde tillfrågad niondeklassare lever under någon form av hedersförtryck.

– Det är något som begränsar frihet och vardag och de som drabbas av detta är oftast enormt utsatta då en hel släkt kan vara förövare, säger Märta Stenevi, jämställdhets- och bostadsminister (MP).

När Fadime Şahindal mördades 2002 av sin pappa var hon inte den första att hedersmördas i Sverige. Men för många svenskar blev hennes öde, att hon mördades för att hon ville leva självständigt med en man hon älskade, det första mötet med det som kallas för hedersförtryck och hedersvåld.

Fadime sköts av sin pappa den 21 januari 2002, efter att ha levt under dödshot under flera år, på grund av att hon hade en svensk pojkvän.

Mycket har hänt sedan dess vad gäller information och kunskaper. Men det till trots blev Fadime långt ifrån den sista att hedersmördas.

– Jag tycker att vi under en längre tid haft ljuset på hedersproblematiken men att det alldeles för länge var så att vi hade en bild av att det var samma typ av våld som våld i nära relation.

– Nu vet vi att hedersvåldet har en annan struktur. Att det kan vara en hel släkt som är inblandad. Att det inte behöver vara ens partner som utsätter en för det här våldet eller förtrycket utan en storebror eller en moster, eller hela familjen.

Under torsdagen klubbades fyra nya uppdrag som relaterar till arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck.

• Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd ska ta fram och genomföra en handlingsplan för att främja utvecklingen av våldsförebyggande arbete med föräldrar i hederskontext.

– Syftet är att vi ska komma in tidigare och få bättre kunskap om vilka signaler det är man ska kolla efter, som kan avslöja om någon lever i hedersförtryck, säger Märta Stenevi.

Jämställdhetsmyndigheten får i uppdrag att göra en intervjustudie med personer som erfarit hedersförtryck eller annat våld och förtryck i utlandet under en utlandsvistelse. Förhoppningen är att genom den kartlägga och sprida kunskap om erfarenheter av hedersförtryck samt annat våld och förtryck kopplat till utlandsvistelse.

Nyligen berättade ”Amira” om det hedersförtryck hon flytt från. Under det senaste året har två kvinnor mördats, kvinnor som både beskrivs ha levt i ett hedersförtryck, Athraa och Hala.

• Sveriges kommuner och regioner, SKR, får 2 750 000 kronor för att utveckla kunskapsunderlagen kring psykisk ohälsa kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck och öka kompetensen inom vården.

• Och så får  Myndigheten för delaktighet i uppdrag att sammanställa kunskap från forskning och undersökningar om våldsutsatthet bland personer med funktionsnedsättning samt att identifiera kunskapsluckor inför framtida studier.

– Det har visat sig att personer med funktionsnedsättningar är extra utsatta. Både vad gäller våld i nära relation men även bland de som lever i en hederskontext. Till exempel genom att man kanske inte har samma möjligheter att hålla emot och protestera om man har en intellektuell funktionsnedsättning, säger Märta Stenevi.

Sabina Landstedt, stödsamordnare på riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime.

Sabina Landstedt, stödsamordnare på riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime, har tidigare berättat att många som hör av sig till dem gör det för att deras liv inte är deras eget.

De får inte bära de kläder de vill, de kanske måste bära hijab och många av dem fruktar även att de ska giftas bort mot sin vilja.

På GAPF har man länge efterlyst att myndigheter som socialtjänsten och familjerätten men även domstolarna ska bli bättre på att se hedersrelaterat våld eller förtryck och att våga väga in det i sina beslut och domar.

– Man är rädd att bli stämplad som rasist eller att stigmatisera någon, men i stället låter man de här kvinnorna leva kvar i utsattheten. Det är så vanligt att folk har reagerat på att något är fel men de har inte agerat. Här måste kvinnors rätt att få leva ett fritt liv gå före vår egen rädsla. Våga fråga, säger Sabina Landstedt.

Märta Stenevi (MP), jämställdhets- och bostadsminister.

Märta Stenevi säger att de uppfattat behoven och att åtgärdsprogrammet är till för att man i ett tidigare skede än idag ska fånga upp unga och även vuxna som lever i under hedersnormer.

– Genomgående för våldet i samhället, våld i nära relation och hedersvåld, är att alla offer känner skam eller en rädsla för att berätta och att bli tagen på allvar. Och så ska ju ingen behöva känna.

ANNONS EXTERN LÄNK

Minska risken för smittspridning under vintern – handla munskydd, hudvård och vitaminer hos MEDS

Meds

Publisert:

LÄS VIDARE

Amira tog sig ur hedersförtrycket: ”Han hade kniv i sovrummet”

ÄMNEN I ARTIKELN

Hedersvåld

Hedersförtryck

Jämställdhetsmyndigheten

Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer