Nyheter

Magiska svampar och LSD – bot mot depression?

Av: 

TT

Substansen i svampen förstärker sinnesintrycken och förändrar perceptionen, stämningsläget och de kognitiva förmågorna. Arkivbild.
Substansen i svampen förstärker sinnesintrycken och förändrar perceptionen, stämningsläget och de kognitiva förmågorna. Arkivbild.

NYHETER

Magiska svampar, LSD och även MDMA. I forskarvärlden ökar intresset för hur psykedeliska droger kan användas mot psykisk ohälsa. Men det är inte okontroversiellt.

Läger där deltagarna får prova den hallucinogena brygden ayahuasca och andra psykedeliska retreats har använts inom hälsoindustrin – med löften om att det ska ge personlig och andlig utveckling. Men substanserna är olagliga och narkotikaklassade i Sverige.

Intresset för psykedelika finns även inom forskningsvärlden. I studier undersöks om det kan bota psykiatriska tillstånd som depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Psilocybin är en psykedelisk substans som man finner i den lilla, bruna svampen slätskivlingen, som växer vilt i Sverige.

Substansen i svampen påverkar 5HT2A-receptorn i människans hjärna och förstärker sinnesintrycken och förändrar perceptionen, stämningsläget och de kognitiva förmågorna.

På Karolinska institutet (KI) i Stockholm pågår just nu forskning kring psilocybin och om det kan hjälpa mot depression.

– Sedan tidigare finns det ett antal studier med psilocybin mot depression. Man har sett att det finns en effekt men för att reda ut hur stor den är måste man jämföra mot placebo, säger Mikael Tiger, forskare vid KI och involverad i studien.

Detta kommer att genomföras i KI:s studie PSIPET: Effekten av psilocybin på depressionssymptom och synaptisk densitet.

Två komponenter

Pär Halje, vid Lunds universitet, forskar på hur LSD påverkar hjärnvågor hos råttor.

Han säger att man än inte vet säkert varför psykedeliska substanser kan hjälpa mot till exempel depression – bara att de gör det.

När man använder psykedelika inom psykologisk behandling brukar man diskutera två olika komponenter. Dels den farmakologiska – vad substanserna rent av gör med hjärnan – och dels den psykoterapeutiska effekten.

I djurstudier har man kunnat se att psykedeliska substanser bidrar till strukturella förändringar i hjärnan – man får fler synapser (kopplingar mellan nervceller) och rikare förgreningar mellan nervcellerna.

– Här ser man att det sker anatomiska förändringar. Psykologiskt kan man tänka sig att själva upplevelsen i sig gör att man omvärderar synen på sig själv och problem som man tyckte var stora och viktiga tidigare kanske inte känns lika svåra, säger Pär Halje.

Kan trigga psykoser

Det är möjligt att vi kommer att se en mer utbredd användning av psykedelika inom psykologisk vård i framtiden, tror forskarna.

Samtidigt måste man vara försiktig med vilka patienter som får behandling. Psykedeliska substanser kan trigga psykoser för personer i riskzonen – och även tidigarelägga en schizofrenidebut.

Patrik Lind, ordförande för Psykologförbundets etikråd, säger att de inte ser någon särskild etisk problematik med att använda psykedelika inom behandling om det används som det gör nu, inom forskning, och att det sker ansvarsfullt och inom lagens ramar.

– På individplan kan det finnas risker eftersom man inte kan veta hur en person reagerar. Man behöver även reflektera över vem som kan komma att påverkas indirekt, som eventuella barn eller andra anhöriga, säger Patrik Lind.

Ännu lite forskning

Enligt Joar Guterstam, psykiater och beroendeforskare på KI, är begreppet psykedelika vagt. Ibland avses en ganska bred grupp substanser, som bland annat ecstacy och ketamin, och ibland klassiska psykedeliska substanser som LSD och psilocybin.

De sistnämnda har visat sig ha en låg beroenderisk, säger Joar Guterstam.

– Som beroendeläkare träffar jag aldrig människor som fastnat för LSD och inte kan sluta. Däremot har ecstacy och ketamin en större beroendepotential, de tas som partydroger och kan ha en kick-effekt.

Joar Guterstam understryker att det trots entusiasmen från vissa håll fortfarande är ett relativt outforskat område – vilket gör det svårt att dra några tydliga slutsatser kring effekterna.

En möjlig komplikation av användning av psykedelika är också HPPD, en långvarig perceptionsstörning som innebär att vissa personer som tagit LSD eller andra psykedelika kan uppleva exempelvis synstörningar långt efter att de tagit drogerna.

– I synnerhet är det oklart vad som skulle hända om de används bredare utanför välkontrollerade forskningsmiljöer med små grupper av starkt selekterade patienter. Forskningen är intressant att följa, men precis som med andra nya behandlingar kan det finnas en tendens att man överskattar de positiva effekterna och missar risker.

ANNONS EXTERN LÄNK

Missa inte: Den nya muminmuggen för 2021 finns hos Cervera – beställ här!

Cervera

Publisert: