Frågor och svar om valkompassen

avJoachim Kerpner

NYHETER

Aftonbladets Valkompass hjälper dig att ta ställning i riksdagsvalet den 14 september.

Här finns svar på alla dina frågor om Valkompassen.

Vem har gjort Valkompassen?

Valkompassen är ett samarbete mellan Aftonbladet, Opinionslaboratoriet vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, och holländska Kieskompas.

Vad är syftet med Valkompassen?

Syftet med Valkompassen är att underlätta för väljarna att informera sig om partiers och kandidaternas åsikter i politiska frågor, inte att ge rekommendation om hur människor bör rösta.

Valkompassen värnar om användarnas integritet och följer de lagar och regler som finns på området. Användarnas privatliv är alltid skyddat. När du använder Valkompassen blir din IP-adress inte sparad tillsammans med dina svar. Erhållna data kan användas för akademisk forskning, men kommer innan dess att anonymiseras. Alla data blir behandlade med yttersta omsorg. Individuella användare med identifierbara data kommer aldrig att rapporteras, publiceras eller lämnas ut till tredje part. Cookies används för att hålla din position och dina svar i Valkompassen och för Twitter- och Facebookdelningar.

Hur använder jag Valkompassen?

Du svarar på 30 frågor och matchas mot nio partier: Centerpartiet, Feministiskt initiativ, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Dessutom matchas du mot partiernas toppkandidater - kandidaterna på valsedlarna som har störst chans att ta sig in i riksdagen. 600 toppkandidater fick chansen att svara på 37 politiska frågor och 20 snabbfrågor. 563 kandidater valde att svara, 37 svarade inte. Svarsfrekvensen blev 93,8 procent. Du matchas mot de 563 kandidater som svarat på Valkompassen. Men information finns om samtliga 600 riksdagskandidater i Valkompassen.

Varför har politikerna svarat på 37 frågor om läsarna bara får svara på 30 frågor i Valkompassen?

I enkäten till politikerna ingick fler frågor än i den Valkompass som lanseras på aftonbladet.se. Några frågor som är svagt kopplade till väljarnas partisympatier, eller där det inte finns någon större skillnad mellan olika kandidater eller partier, har tagits bort.

Hur har ni valt ut toppkandidaterna?

Aftonbladet har valt ut de 600 riksdagskandidater som av partierna har placerats högst på valsedlarna och därför ligger bäst till för att komma in i riksdagen.

Vi har utgått från ett bästa-möjliga-scenario för varje riksdagsparti samt Feministiskt initiativ. Utgångspunkten är läget i den sammanvägning av opinionsinstitutens valbarometrar som Novus gjorde den 1 maj, drygt fyra månader före riksdagsvalet.

Då fick C 3,8 procent, FP 5,8 procent, M 24,3 procent, KD 3,4 procent, S 32,9 procent, V 8,6 procent, MP 10,4 procent och SD 8,2 procent. FI hade en signifikant uppgång både i Skops och Synovates väljarbarometrar, som ingick i Novus sammanvägning. Varje parti har av Aftonbladet tilldelats ytterligare 7,7 procentenheter, medan FI har tilldelats en maxsiffra på 7,7 procent. Eftersom varje procent ger omkring 3,6 mandat i riksdagen skulle detta innebära en maxsiffra vid ett bästa-möjliga-scenario för varje parti på 41 mandat för C, 50 för FP, 115 för M, 40 för KD, 146 för S, 59 för V, 64 för MP, 57 för SD och 28 för FI. Det blir totalt 600 mandat, det vill säga 251 fler mandat än det finns i riksdagen.

Dessa 600 mandat har fördelats ut bland riksdagskandidaterna. Vi har utgått från partiernas rangordning av kandidaterna på valsedlarna. Vi har tagit hänsyn till partiernas historiska resultat i var och en av de 29 valkretsarna och dessutom till att partiernas toppkandidater ofta finns med på flera olika valsedlar.  Däremot har vi inte tagit hänsyn till att några riksdagskandidater kommer att bli ersättare för de invalda riksdagsledamöter som blir statsråd. Vi har inte heller tagit hänsyn till att vissa kandidater längre ner på valsedlarna kan komma att bli personvalda.

Det svenska systemet för mandatfördelning till riksdagen är mycket komplicerat. Därför är det omöjligt att på kandidatnivå förutsäga exakt vilka som kommer in i riksdagen. Men de 600 kandidater som Aftonbladet med hjälp av experter har valt ut ligger generellt sett bäst till bland de drygt 5 300 personer som kandiderar till riksdagen för de åtta riksdagspartierna och FI.

Hur har de politiska partiernas positioner i frågorna fastställts?

Först går en expertgrupp på statsvetenskapliga institutionen igenom en stor mängd relevant partimaterial, till exempel partiprogram, valmanifest, webbsajter och rapporter och kodar partiets position enligt expertgruppens bedömning. Parallellt med detta kontaktas också partiledningarna och ombeds att svara på en enkät med samtliga frågor. Partiet ska då dessutom belägga varje svar med hänvisningar till officiellt partimaterial. I de fall där expertgruppen och partiet inte har angett samma position kontaktar vi partiet och diskuterar vad som är den rimligaste tolkningen. I de fall där vi inte kommer överens bestämmer expertgruppen i slutändan partiets placering för att garantera att det är en oberoende bedömning. För kandidaterna bestäms deras position enbart av deras egna svar på frågorna.

Hur matchar Valkompassen användarna mot partier?

I Aftonbladets Valkompass matchas användarna mot partier och riksdagskandidater på flera sätt. Överst i resultatsektionen visas en summering av i hur många av de 30 frågorna användaren och de politiska partierna tycker lika eller ungefär lika. Denna uträkning gör inte någon skillnad på om användaren och partierna håller med fullständigt eller bara tenderar att hålla med om ett påstående. Här summeras helt enkelt antalet frågor där användaren och partierna ”står på samma sida”, det vill säga håller med, förhåller sig neutrala, eller inte håller med.

Hur matchar Valkompassen användarna mot riksdagskandidaterna?

Förutom partimatchningen så visas också de nio kandidater som ligger närmast användaren, och de tre som ligger längst ifrån användaren. Eftersom det finns många fler kandidater än partier så tilldelas användaren en matchningspoäng mellan 0 och 100 gentemot varje kandidat baserat på hur lika eller olika de tycker i de 30 frågorna i Valkompassen. Det är baserat på denna poäng som de kandidater användaren tycker mest lika respektive mest olika som tas fram.

Hur räknar Valkompassen ut användarnas, partiernas och kandidaternas plats i det politiska landskapet?

De 30 frågorna klassificeras i två ideologiska dimensioner. Antingen anses de tillhöra en politisk vänster-högerdimension eller en konservativ-progressiv dimension. Dessa klassificeringar baseras på såväl teoretiska grunder som på åsiktsstrukturen hos partier och väljare. Den femgradiga svarsskalan för varje fråga översätts sedan värdena +2, +1, 0, -1 eller -2. Utifrån medelvärdet i varje dimension placeras sedan användaren i det politiska landskapet.

Mina resultat är konstiga. Jag matchar ett parti bäst, men kandidater för ett annat parti?

Detta kan bero på flera saker. Till exempel så tycker inte kandidaterna alltid exakt lika som sitt parti i alla frågor. En del kandidater kan ibland i sina åsikter ligga närmare något annat parti än det de tillhör. I det politiska landskapet räknas din, partiernas och kandidaternas positioner ut på ett annat sätt än matchningen mot partier och kandidater. I det politiska landskapet används genomsnittet av åsikterna i de frågorna som tillhör de två dimensionerna, medan matchningen mot partier och kandidater baseras på att tycka lika i de specifika 30 frågorna. Exempel: Om du står till höger i hälften av frågorna, och till vänster i den andra hälften av frågorna  kommer du i genomsnitt att stå i mitten på vänster-högerskalan. Du kommer då i landskapet att hamna nära partier som står i mitten av den politiska skalan. För att få höga poäng på att ”tycka lika” som ett visst parti eller en viss kandidat måste du däremot stå till höger respektive vänster i precis de frågor som det partiet eller den kandidaten. Det politiska landskapet är till för att visa användarens, partiernas, och kandidaternas generella ideologiska position snarare än att fokusera på de specifika 30 frågor som har valts ut till Valkompassen. Inget av dessa resultat är att betrakta som mer sant eller mer relevant än de andra.

I Valkompassen kan man välja att bara jämföras med kandidater i sin egen valkrets. Varför ska jag göra det?

Om du vill personrösta på en kandidat så kan du bara göra det om kandidaten finns med på en valsedel i din valkrets. Du kan personrösta antingen på listor som uttryckligen gäller din valkrets, eller på så kallade Hela landet-listor, som ser likadana ut i alla valkretsar. Partiernas favoritkandidater står ofta både på Hela landet-listor och på listor för flera olika valkretsar. Det beror på att partierna vill maximera sina röster med hjälp av kända och populära kandidater och öven öka chansen för att just dessa kandidater verkligen väljs in i riksdagen.

Vilka uppgifter finns i Valkompassen?

Förutom partiernas och kandidaternas enkätsvar finns också uppgifter om kandidaterna ur offentliga register, till exempel deras inkomster och fastigheter. Uppgifterna är hämtade från Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, Bisnode, Skatteverket, Transportstyrelsen, Lantmäteriet, Bolagsverket och Valmyndigheten.

Kan man svara anonymt på frågorna?

Alla svarar anonymt. Inga IP-adresser sparas. Resultaten sparas däremot för att användas i ett internationellt forskningsprojekt kring demokrati och väljarbeteende lett av Kieskompas i Holland.

Varför måste man ange sannolikheten för att man kommer att rösta på olika partier?

Det måste du inte. Du kan hoppa över det steget, som heller inte påverkar ditt resultat. Frågorna finns där för att de forskare som Aftonbladet samarbetar med är intresserade av vilka som använder kompassen.

Varför viktas inte frågorna?

Det finns både för- och nackdelar med viktning. I Aftonbladets Valkompass finns ingen viktning eftersom en sådan riskerar att bli godtyckligt utformad och påverka resultaten på ett sätt som användare inte alltid kan se eller förstå. Den som gör Aftonbladets Valkompass kan istället efteråt själv gå in och jämföra vad partierna tycker i de frågor som man själv anser är viktigast. Dessutom finns möjligheten att välja ut vilka av de tio politikområden som ingår i Valkompassen som är viktigast för dig och få din och de politiska partiernas position i ett tvådimensionellt politiska landskap uträknat på enbart just de politikområden som du tycker är viktigast.

Vad gör jag om jag vill inte vill klassificera mig som man eller kvinna på könsfrågan?

När du i början av Valkompassen ombeds ange ditt kön så kan du ange svarsalternativet "Annat" eller ”Vill ej svara”. Frågan är inte nödvändig för att göra Valkompassen, utan används för forskningsändamål och för att se vilka som använder Valkompassen.

Vad menas med höger och vänster? Vad menas med progressiv och konservativ?

Den ideologiska vänster-högerskalan är väl etablerad i svensk politik sedan länge. Den konservativa-progressiva åsiktsdimensionen däremot är inte lika omtalad, men utgör numera ett viktigt komplement för att förstå skiljelinjerna mellan de politiska partierna. Det är dock viktigt att komma ihåg att varje sådan åsiktsdimension med nödvändighet utgör en förenkling av verkligheten och kan inte ge en fullständig bild. Den är ett förenklande redskap för att lättare förstå de politiska skiljelinjerna och det politiska konfliktlandskapet. Enkelt uttryckt menar vi med vänster exempelvis mer av politisk reglering av ekonomin och mer av ekonomisk omfördelning, och med höger mindre av detsamma. Med progressiv menas till exempel ett värdesättande av saker som miljöhänsyn, jämställdhet, internationalism, mångkultur och alternativa livsstilar med mera, medan konservativ innebär exempelvis värdesättande av ordning, nationen, traditionella institutioner och livsstilar, ekonomisk och materiell utveckling med mera.

Vilka personer ligger bakom Valkompassen?

På Aftonbladet har arbetet letts av projektchefen Maria Trägårdh, tekniske projekledaren Behzad Hamzei, reportern Joachim Kerpner, produktägaren Joakim Ottosson, digitala designern Sofia Boström, projektledaren Martin Börlin, UX-utvecklaren Rickard Tornblad, och konceptutvecklarna Jens Finnäs och Peter Grensund. Bygget av Valkompassen har letts av Daiman Rawski och hans utvecklingsteam i polska Krakow. Den vetenskapliga utformningen och arbetet vid Opinionslaboratoriet på Göteborgs universitet har skett under ledning av Johan Martinsson, forskare i statsvetenskap. Statsvetaren André Krouwel på Kieskompas i Amsterdam har haft en nyckelroll för framtagandet av Valkompassen och IT-företaget Hoppinger i Rotterdam har utarbetat den tekniska lösningen.

Vilket parti tycker mest som du? Gör Aftonbladets valkompass här!