Minskad segregation med en enda skola

1 av 5 | Foto: Selma Arifovic, 13, Aram Ali, 13, Olivia Lindström Okwesum, 13, Zean Ståhl Malbanan, 13, och Robert Andbjer, 13.
NYHETER

Det fria skolvalet segregerar och bidrar till skjutningarna i Göteborg, enligt Aftonbladets krönikör Ehsan Fadakar.

I Nyköping gjorde man tvärtom – slog ihop fyra skolor till en.

– Alla är välkomna här, säger Olivia Lindström Okwesum, 13.

Nyköpings högstadium är uppdelat i två sektioner, Alpha och Omega. Rektor Henrik Eriksson tar emot i nybyggda Alphas luftiga och trevliga lokaler, där alla elever tassar runt i strumplästen eftersom det är en skofri zon.

– Här går elever från hela Nyköping och hela världen, säger läraren Anna Wisselgren.

Skjutningarna i Göteborg känns väldigt långt borta. I söndags hävdade Aftonbladets krönikör Ehsan Fadakar att friskolorna har tagit över Sverige och att det ”för alltid försämrat integrationsmöjligheterna”. Själv gick han i Frölundagymnasiet där infödda svenskar från rika områden blandades med invandrade svenskar. Han beskriver det som klockren integration, motsatsen till segregation.

Nerläggningen av Frölundagymnasiet på grund av konkurrens från olika friskolor är en delförklaring till den enorma segregationen i Göteborg som nu briserar i återkommande skottlossningar, enligt Fadakar.

Slog ihop fyra skolor

För fem år sedan såg tjänstemän i Nyköpings kommun hur problem tornade upp sig på orten. Barn från skilda områden möttes inte, och inte heller deras föräldrar. Åsikter om hur "de andra" på andra sidan motorvägen var började cementeras.

Slutsatsen blev: Vi slår ihop fyra kommunala högstadieskolor till en! Tjänstemännen fick med sig politikerna. Ett beslut över blockgränsen ledde till att rektor Henrik Eriksson nu basar över något unikt:

– Det här börjar bli uppmärksammat. Vi har haft besök från en rad kommuner, som vill veta hur vi har tänkt.

Klasserna i skolan med nästan 1 300 elever är mixade med stöd av Skolverkets så kallade salsamodell, så att det blir en mångfald av olika sorters elever i varje klass.

– Kan vi föra samman barn med olika bakgrund, då vidgas förståelsen för andra människor, säger den 39-årige rektorn, som mest av allt liknar en hip it-entreprenör.

Mångfalden en fördel

Fem elever i klass 7D – Selma, Olivia, Zean, Aram och Robert – är överens om att de går i en bra skola och att det bara är roligt att de har olika bakgrund.

– När man kommer in i klasserna på morgonen hör man att folk pratar olika språk, säger Aram Ali, som kommer från Kurdistan i norra Irak.

– Folk frågar mig hur man säger "hej då" på bosniska, berättar Selma.

– Det enda de frågar om är "hej" och olika svordomar, skrattar Aram.

– Jag har både afrikanskt och finskt ursprung. Men de tror inte att jag kan prata finska, så då får jag göra det, berättar Olivia.

– Men man lär sig inte bara att säga hej, man lär sig om deras kultur också och inser hur mycket man har gemensamt. Häromdagen pratade jag med en afrikansk kompis. Han berättade att deras hus inte var byggda som i Sverige, då förstod jag att de var byggda som i Kurdistan, med raka bra stenar, säger Aram.

– Så är det i Bosnien också, säger Selma, som är muslim.

Mångfalden av olika religioner på skolan är en fördel i religionsundervisningen, anser specialläraren Annelie Danling Brash. Undervisningen blir "på riktigt":

– Du har det i klassrummet – den är jude, den muslim, den kristen. Du har alla möjligheter att skapa en diskussion.

”Ta makten över det som sker”

Annelie har tidigare jobbat i hårt segregerade Stockholmsområden där skolor tvingades stänga och det blev "krig" mellan olika grupper. Hon är lyrisk över Nyköpings högstadium:

– Så här ska man jobba i hela Sverige, Stockholm och Göteborg. Det är bara att sätta ner foten. Samhället behöver tro, hopp och kärlek.

Rektor Henrik Eriksson konstaterar att kritiker trodde att det skulle bli slagsmål mellan eleverna när det nya högstadiet öppnade hösten 2014. Som besökare slås man i stället av lugnet.

Det är för tidigt att säga om elevernas betyg förbättrats. Rektorn ser tendenser till det. Men framför allt uppmanar han andra kommuner att slå ihop skolor som i Nyköping:

– Hitta er egen modell, ta makten över det som sker. Dela upp Göteborg i fem eller sex "Nyköping". Rita om kartan och styr om upptagningsområdena. Det är en utmaning i hela Sverige. Svensk skola måste bli bättre. Det handlar inte om Pisaresultaten, utan om att möta olikhet och göra det tillsammans.

– Den stora poängen är att det här ger skolan makten att skapa jämlika, likvärdiga klasser och en sammanhållen verksamhet. Vi för samman barn som aldrig skulle ha mötts annars och de lär sig av varandra, säger rektor Henrik Eriksson.

ARTIKELN HANDLAR OM