Tusentals demonstrerade mot polisvåld

avPer Bjurman

NYHETER

Aftonbladets Per Bjurman på plats i Washington

1 av 14

WASHINGTON. Det blev inte precis det samtida svaret på medborgarrättsrörelsens jättedemonstrationer på 1960-talet.

Men många av de tusentals som protesterade mot polisbrutalitet och rasism ser det som en början.

– Vi ger oss inte förrän systemet reformerats, säger en demonstrant till Aftonbladet.

Somliga hade hoppats att ”Justice For All”-marschen i Washington skulle bli den nya proteströrelsens eget ”I have a dream”-ögonblick.

De förväntningarna infriades dock inte alls.

Medan Martin Luther King samlade 250 000 människor i grönområdet The Mall för att protestera mot segregationslagarna 1963 kom ungefär 5 000 under lördagen för att tåga ner längs Pennsylvania Avenue och visa sitt missnöjde med polisens brutalitet mot svarta och den rasism man menar blivit synliggjord i rättsväsendet när så kallade åtalsjuryer i Missouri och New York beslutat inte åta poliserna som tog livet av Michael Brown respektive Eric Garner.

– Jo, jag är medveten om att tomtemarschen i New York lockar fler människor, skojade arrangerande medborgarrättsaktivisten Al Sharpton timmarna före lördagens marsch.

– Men jag har bara haft en vecka på mig att planera också. Med så kort varsel är det ändå anmärkningsvärt att så pass många kommit hit.

Och för dem som, högljutt men fredligt, tågade från området runt Vita huset mot kongressbyggnaden vid Capitol Hill var det viktigt att – den förväntade rekorduppslutningen förutan –  få göra sina röster hörda.

– Något måste ske. Alla svarta män i det här landet har någon gång blivit trakasserade av polisen utan anledning. Jag också. Vi vill ha rättvisa nu, säger Q Muhammad, som rest ner från Philadelphia för att delta i marschen.

Han fortsätter:

– Vårt krav är att de federala myndigheterna kliver in där delstaterna inte klarar av att hantera de här frågorna. Det är därför jag är här, jag vill visa att vi inte ger oss förrän systemet har reformerats.

Det är det underliggande budskapet när demonstranter – unga, gamla, svarta och vita – skanderar de ramsor som blivit den nya rörelsens ledord, till exempel ”Hands up, don't shoot”, ”Black lives matter” och ”I can't breathe”, meningen den obeväpnade Eric Garner yttrade vid tolv tillfällen medan polisen på Staten Island i New York höll honom i ett strypgrepp på marken tills han dog.

Man vill att kongressen tvingar fram förändringar med lagstiftning – precis som under medborgarrättskampen på 1960-talet.

– De säger att vi kommit långt sedan vi inte hade rösträtt och blev lynchade i södern. Men vi har inte kommit tillräckligt långt. Våra representanter i det där huset måste se till att vi blir behandlade med respekt av polisen och i det juridiska systemet, röt en av många talare vid ett podium några kvarter nedanför kongressbyggnaden.

Både Michael Browns och Eric Garners föräldrar deltog i demonstrationen, liksom släktingar till Trayvon Martin – den obeväpnade pojken som sköts till döds av en självutnämnd säkerhetsvakt i Florida 2012.

– Det här är ett ögonblick som kommer att förändra historien, säger Eric Garners mamma Gwen Carr.