Vilka åtgärder vidtogs i samband med den kritik från Länsstyrelsen som riktades mot socialförvaltningen i Sigtuna 2001?
Jan Hellström, socialchef i Sigtuna kommun:
2002 i december beslutade länsstyrelsen att göra en generell granskning av Sigtuna kommuns familjeenhet, de arbetsgrupper som handlägger barn- och ungdomsärenden.
Sammanlagt hade 178 ärenden avskrivits under den aktuella tvåårsperioden. Det innebär att det var ärenden där man inte öppnade en utredning, eftersom problemen kunde åtgärdas på ett enklare sätt.
124 ärenden gällde tonåringar och 54 gällde barn mellan 0 och 12 år. Ett nittiotal av anmälningarna handlade om snatterier, stölder, skadegörelse mm. 17 anmälningar handlade om oro för barns drogmissbruk, och för 38 barn handlade det om föräldrars missbruk eller våld mellan föräldrar.
I ungefär 60% av fallen handlade det om så kallade förstagångsförhör, som polisen och socialtjänstens ungdomssekreterare tagit hand om, och som retts ut i samarbetet med den unge själv och hans eller hennes familj. Denna verksamhet har fungerat bra, det anser även länsstyrelsen.
Länsstyrelsen ansåg i sitt utlåtande att ”socialnämnden flera gånger underlåtit att utreda allvarliga anmälningar som rör barns situation”.
Sigtuna kommun följde upp kritiken som man fick från länsstyrelsen genom att återigen gå igenom de aktuella 178 fallen. Kommunen fann då tre fall där man bedömde att besluten var tveksamma. I ett fall rörde det sig om formuleringen av ett brev, i två fall handlade det om att ärendena borde ha följts upp ytterligare en gång innan man beslutade om eventuell avskrivning.
2003 granskade länsstyrelsen på nytt förhandsgranskningar, alltså sådana som inte lett till åtgärd från socialnämnden. Ingen kritik framkom mot förhandsgranskningarna, alltså en klar förbättring jämfört med 2002.
Efter länsstyrelsens granskning och rapport 2002 beslutade socialnämnden att:
■ Hålla nämnden kontinuerligt informerad om åtgärder som vidtas för att hantera de brister som länsstyrelsen påpekat
■ Snarast informera om personalsituationen och om hur familjeenheten arbetar
■ Skärpa rutinerna för dokumentation av ärenden.
■ Med anledning av beslutet gjorde socialförvaltningen därefter följande åtgärdsplan:
Högsta prioritet: Genomgång av de aktuella ärendena med enskilda handläggare.
Övriga åtgärder:
Checklista för hur placeringar av barn ska gå till, att redovisa för arbetsledarna före varje omprövning eller övervägande
■ Kontinuerligt samarbete med länsstyrelsen
■ Genomgång av alla placeringar av barn
■ Se över akthantering och skapa rutiner
■ Ta fram kompletterande riktlinjer vid behov
■ Kompetensutveckling av handläggarna, bl a i dokumentationsteknik
Tidigare i år riktade Socialstyrelsen kritik mot socialförvaltningen i Sigtuna och dess nämnd. Man konstaterar bland annat att socialförvaltningen inte ser till barns perspektiv och behov av skydd och stöd. Vad säger du om denna kritik?
Jan Hellström, socialchef i Sigtuna kommun:
Kritik är aldrig roligt att få men samtidigt är det ett bra sätt att utveckla och förbättra en verksamhet. I detta fall har Socialstyrelsen begärt information om hur Sigtuna kommun säkerställer att nämnden, vid beslut om att inte inleda utredning, har barns behov av skydd och stöd i fokus. Dessutom att kunskapen inkluderar och utgår från barns perspektiv samt att det framgår av dokumentationen.
Nämnden har beslutat att göra en genomlysning av rutiner för handläggning och dokumentation i samband med beslut om att inte inleda utredning. Detta beslut har ingen koppling till det nu aktuella fallet då handläggning i det fallet precis påbörjats.
Varken socialförvaltningen, skolan eller förskolan har upptäckt familjens misärliknande omständigheter - hur kan det ske?
Eva Hamberg, trygghetschef Sigtuna kommun:
En förutsättning för att kunna agera om en familj lever i misärliknande förhållanden är att det kommer till vår kännedom. I detta fall har ingen kontaktat kommunen.
Skolans personal har inte i sina kontakter haft någon anledning att misstänka några missförhållanden, snarare tvärtom. Hon har varit en mamma som har stått sina barn nära, hon har deltagit i skolutflykter och utvecklingssamtal, och barnen har alltid varit hela och rena.
För att kunna upptäcka eventuella missförhållanden är vi beroende av att människor i civilsamhället reagerar om saker inte står rätt till, och anmäler eller rapporterar detta till kommunen. Det går inte att agera på något man inte känner till.
Det som inträffat är mycket tragiskt. Om det hade varit möjligt hade man velat vrida tiden tillbaka och samtidigt önskat att vi fått vetskap om familjens förhållanden. Då hade vi haft möjlighet att ge det stöd som familjen behövt. 4. Vilket ansvar har samhället för att förhindra att sånt här sker?
Lola Svensson ordförande i individ- och familjeomsorgsnämden:
Självklart ett stort ansvar. Såväl kommunen som civilsamhället har ett ansvar. Kommunen genom att sätta kompetens och resurser i arbete. Men det krävs vetskap om när något inte står rätt till. Där kommer civilsamhället in, genom att vi reagerar och genom att vi alla bryr oss om och anmäler eller rapporterar till kommunen.
Anser du att det finns brister i Sigtuna socialförvaltnings verksamhet?
Lola Svensson ordförande i individ- och familjeomsorgsnämden:
Det får ju de utredningar visa som nu kommer bli aktuella, bland annat Socialstyrelsens. Men min bild av den verksamhet man bedriver är empatisk och professionell och beredd att alltid förbättra sitt arbete. Nu måste man lära av detta extremt tragiska fall.
Har du som nämndens ordförande, koll på hur många anmälningar kommer in till socialförvaltningen och i hur många av dessa fall som utredningen startas?
Lola Svensson ordförande i individ- och familjeomsorgsnämden:
Ja. En gång i månaden får hela nämnden en redovisning av dessa uppgifter.
