Guillou gjorde inget olagligt

avEric Tagesson

NYHETER

Jan Guillou lämnade information till KGB mot betalning.

Men informationen var sannolikt värdelös – och inte brottslig.

Det säger flera personer med insyn i Säpos arbete.

Foto: Sveriges Radio
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och Patrik Peter, pressekreterare på Säpo.

Jan Guillous kontakter med KGB under slutet på sextiotalet och början på sjuttiotalet kartlades och granskades av Säkerhetspolisen. Men de ansågs inte vara allvarliga nog för att gripa, eller åtala honom.

– Att ha kontakt med utländska medborgare är i sig inget brott. Men om man förser utländsk makt med sekretessbelagda uppgifter eller uppgifter som kan vara till men för Sverige så begår man ett brott, säger Patrik Peter, pressekreterare på Säpo.

”Inte särskilt allvarligt”

Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap och var tidigare knuten till Säkerhetstjänstkommissionen som utredde Säpos, IB:s och den militära underrättelsetjänstens övervakning av svenska medborgare från 1965 och framåt.

– Jag tolkar det som att Säpo inte bedömde anklagelserna mot Jan Guillou som särskilt allvarliga. Trots att detta ska ha pågått i flera år agerade man inte.

I Säpos ögon var den information Guillou ska ha lämnat inte särskilt kontroversiell i juridisk mening.

”Omdömeslöst”

Ulf Bjereld säger att han har svårt att se att det material som hittills redovisats skulle utgöra något brottsligt.

– Omdömeslöst ja, men Jan Guillou var en 22-årig äventyrare och kan säkert ha haft journalistiska motiv. Mest tror jag att han tyckte det var spännande.