Här försvinner en småstad om året

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 7 | Foto: Wiktor Nummelin / TT
Mängder av unga kroater har lämnat hemlandet efter EU-medlemskapet 2013. Studenten Damjan Korak funderar också på att flytta - kanske till Sverige.

Gärna bort – men sedan tillbaka igen.

Kroatien hoppas på en "hjärnornas cirkulation" för att bryta sin negativa befolkningstrend.

En hel liten småstad försvinner varje år.

I januarisolen i Zagreb behöver man inte leta länge för att hitta hugade utvandrare.

– Jag har funderat på det, javisst. Jag ser inte att vi har så många utsikter här, särskilt de ungdomar som satsar på en karriär inom vetenskapen, säger Damjan Korak som väntar på bussen utanför sin universitetsinstitution.

Kroatiens befolkning har minskat med närmare 15 procent jämfört med toppåret 1991. En anledning är givetvis kriget i början av 1990-talet, då många både flydde och drevs ut. Men även de senaste årens statistik är mörk. Sedan EU-inträdet 2013 har invånarantalet minskat med cirka 300 000, till omkring 4,1 miljoner.

Drömmer om Sverige

Många har tidigare sökt sig ut på grund av fattigdom och hög arbetslöshet – drygt 17 procent vid EU-inträdet.

För Damjan Korak och många andra just nu handlar flyttfunderingarna i stället om att få goda arbetsvillkor och uppskattning. Sverige är ett av länderna som lockar.

– Jag har många vänner som jobbar där och de säger att arbetskulturen är utmärkt, lönerna är utmärkta och så vidare, säger han.

Myndigheterna är högst medvetna om problemet. Landets statistiska centralbyrå har varnat för att befolkningen riskerar att ligga runt bara 3 miljoner år 2050. Och det beror inte bara på utflyttning.

– Kroatien har olyckligtvis varje år 15 000 till 16 000 fler som dör än föds. Vi förlorar en liten stad varje år, konstaterar premiärminister Andrej Plenkovic i ett möte med TT och andra inresta EU-korrespondenter från Bryssel.

Demografi på modet

Utvecklingen har fått Kroatien att trycka på för en större EU-tyngd på demografi – läran om befolkningars storlek, uppbyggnad och förändringar. I den nya EU-kommissionen finns en kommissionär med särskilt demografiansvar – passande nog kroatiskan Dubravka Suica.

Hon har fått i uppdrag att analysera konsekvenserna, kartlägga hur länder och regioner drabbats och vilka typer av reformer som kan användas för att exempelvis skapa bättre service och infrastruktur på landsbygden.

– Min regering har gjort en rad saker på många områden, om skatter, barndagvård, föräldrapenning, investeringar i daghem och skolor och annat som kan skapa en bättre miljö för unga familjer att skaffa fler barn. Men vi har mycket kvar att göra, säger premiärminister Plenkovic.

Cirkulation?

Kroatien är under våren 2020 ordförandeland i EU:s ministerråd och kommer att föra upp demografifrågorna i en rad sammanhang. Vesna Bedekovic är uttalad demografi- och socialminister och räknar med samtal om balans mellan arbetsliv och privatliv, bland annat vid en särskild ministerkonferens om demografifrågor.

Forsknings- och utbildningsminister Blazenka Divjak talar om behovet av modernare utbildning.

– I dag har vi fortfarande en skola för 1900-talets industrisamhälle, säger Divjak.

Hon drömmer om en "hjärnornas cirkulation", i stället för hjärnflykt. Premiärministern är inne på detsamma.

– Vi vill inte att våra medborgare flyttar helt från Kroatien till andra EU-länder, men gärna att de åker ut och studerar, kanske arbetar ett tag och sedan kommer tillbaka, säger Plenkovic.

"Får inte glömma"

Flyttandet inom EU får dubbla konsekvenser. Medan utflödet skapar huvudvärk och minskade skatteintäkter i de fattigare länderna så leder inflödet i de rikare ofta till växande främlingsfientlighet och tunga suckar över allt från lönedumpning till tiggeri.

Andrej Plenkovic vill dock absolut inte rucka på rörelsefriheten. I stället manar han de rika att bidra till ett bättre läge överlag genom mer pengar till EU:s budget.

– Vi försöker använda EU-medlemskapet för att lyfta vår levnadsstandard. Men vi behöver tid. Därför är sammanhållningspolitiken så viktig, säger den kroatiske premiärministern.

Unge studenten Damjan Korak ger honom trots allt hopp.

– Jag tror det är bra att flytta utomlands ett tag för att få erfarenhet, men sedan komma tillbaka och hjälpa landet och ekonomin att växa. Vi får inte glömma bort var vi kommer ifrån, säger Damjan Korak i Zagreb.

Publicerad:

LÄS VIDARE

ÄMNEN I ARTIKELN