Svenskt nej till förslag på EU-budget

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Naina Hel n Jåma/TT
Statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild

Regeringen gör tummen ned för nya förslaget till EU:s långtidsbudget.

– Förslaget är inte balanserat och kan därför inte accepteras, säger statsminister Stefan Löfven (S).

Löfven samrådde på onsdagen med riksdagens EU-nämnd om regeringens linje inför EU-toppmötet på torsdag och fredag.

En fråga är förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Det finländska EU-ordförandeskapet har lagt fram ett kompromissförslag om en budget på 1,07 procent av EU:s BNI.

– Det är ett steg i rätt riktning men inte alls tillräckligt, sade Löfven.

För högt

EU-kommissionen föreslog förra året en långtidsbudget motsvarande 1,11 procent av EU:s BNI. Det skulle kunna leda till att Sveriges EU-avgift blir 15 miljarder kronor högre.

– Vi vill fortfarande se en budget på en procent, sade Löfven.

Han betonar också att de rabatter som Sverige i dag har på sin EU-avgift är "helt centralt" för att hålla nere avgiften och därmed "en självklar del" i en slutförhandling.

Regeringen är inte heller nöjd med att den största delen av EU:s budget går till jordbruks- och strukturfondsstöd.

Extra toppmöte?

Någon överenskommelse redan på denna veckas toppmöte är inte aktuellt.

– Medlemsstaterna står för långt i från varandra, sade Löfven.

Han räknar med att det blir ett extra toppmöte i början av nästa år.

Löfven bedömer också att Tyskland allt tydligare håller på att ansluta sig till linjen att EU:s budget inte får vara större än en procent av EU:s BNI.

Oppositionen i riksdagen pressar regeringen till att vara tuff i förhandlingarna med de övriga EU-ländernas ledare.

Ska läsa upp

Riksdagen antog den 3 december ett förhandlingsmandat för Löfven. Det lyder bland annat: "Den svenska avgiften ska även hållas nere. Regeringen ska söka säkerställa att Sveriges totala avgift, räknat som andel av BNI, motsvarar dagens. Det vill regeringen främst göra genom att minska storleken på budgeten".

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt krävde i EU-nämnden att Löfven läser upp Sveriges position på EU-toppmötet.

– Det här beslutet som riksdagen tagit har jag inga problem som helst med att läsa upp ordagrant inför Europeiska Rådet (toppmötet), svarade Löfven.

Slapp hota med veto

Enligt honom stärker mandatet regeringens position i förhandlingarna. Löfven är glad över att mandaten inte formulerats som att Sverige ska hota att stoppa ett beslut om EU:s långtidsbudget om avgiften ökar.

– Tack och lov blev det inget veto för då hade vi försvagat vår förhandlingsposition, sade Löfven.

En annan viktig fråga på EU-toppmötet är om EU ska höja sina klimatambitioner och sätta målet att unionen ska ha nått klimatneutralitet år 2050.

Höj klimatmål?

Frågan är bara om det går att hitta enighet redan nu. Tre länder – Polen, Ungern och Tjeckien – är fortfarande envist skeptiska till att säga ja.

Lösningen heter sannolikt löften om omställningspengar till områden som i dag är helt avhängiga av fossila bränslen och utsläppstunga industrier.

Den svenska regeringen vill höja målet.

– Det är viktigt att EU visar ledarskap, sade Löfven i EU-nämnden.

Han anser att det vore en viktig signal till det stora klimatmötet som pågår i Madrid till och med fredag.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM