USA tvingas skära ner sin diplomatpersonal i Ryssland

NYHETER

Ryssland tvingar USA att minska sin diplomatiska representation i landet med 755 personer.

Det är ett svar på den amerikanska kongressens nya sanktioner.

– Vi kan också överväga ytterligare alternativ för att svara USA, men jag hoppas att det inte behöver gå så långt, säger president Vladimir Putin i rysk tv, enligt nyhetsbyrån Interfax.

USA:s utrikesdepartement kallar Rysslands krav ”beklagligt”.

– Vi utvärderar effekten av en sådan begränsning och hur vi kommer att reagera på det, säger en amerikansk företrädare.

Ryssland meddelade redan tidigare i veckan att USA skulle tvingas begränsa sin diplomatiska representation i landet till 455 personer, senast den 1 september – som en konsekvens av de nya amerikanska sanktionerna mot landet. Det ryska utrikesdepartementet kallade USA:s agerande ett internationellt brott.

– Mer än tusen personer har arbetat och arbetar fortfarande på den amerikanska ambassaden och konsulaten, säger Vladimir Putin i en intervju med tv-kanalen Rossia-24, enligt AFP.

– 755 personer måste upphöra med sina aktiviteter i Ryssland.

USA: Rysslands krav "beklagligt"

Siffran inkluderar diplomater såväl som andra anställda på ambassaden i Moskva samt konsulaten i S:t Petersburg, Vladivostok och Jekaterinburg. Det rör sig även om tolkar, chaufförer och lokala medarbetare, skriver New York Times.

USA:s utrikesdepartement kallar Rysslands krav ”beklagligt”.

– Vi utvärderar effekten av en sådan begränsning och hur vi kommer att reagera på det, säger en amerikansk företrädare, enligt TT.

USA:s utrikesdepartementet vill inte uppge för amerikanska medier hur många diplomater som finns i Ryssland. Men enligt AP rör det sig om runt 400. Majoriteten av de totalt drygt tusen anställda är ryssar.

Putin: ”Det var dags”

Vladimir Putin, som inte räknar med att relationerna förbättras ”i närtid”, förklarar att Ryssland försökt att ha tålamod, men att amerikanerna nu ”helt oprovocerat” tagit stora steg mot försämrade bilaterala relationer mellan Moskva och Washington.

– Jag beslutade att det var dags för oss att visa att vi inte avser låta USA:s åtgärder förbli obesvarade, säger han, enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax.

Han fortsätter:

– Vi kan också överväga ytterligare alternativ för att svara USA, men jag hoppas att det inte behöver gå så långt, jag är emot det i dag, säger han, enligt interfax.

Trump ska godkänna

Den amerikanska kongressens representanthus och senat röstade i veckan ja till nya sanktioner mot Moskva. Lagpaketet innebär även nya sanktioner mot Iran och Nordkorea och antogs med mycket bred majoritet.

USA:s president Donald Trump har möjlighet att lägga in sitt veto mot förslaget, men har sagt att han ämnar skriva under och godkänna det. Vita huset har dock tidigare varit skeptiskt mot sanktionerna.

Kongressen har utformat sanktionerna så att parlamentarikerna ska kunna hålla Trump i strama tyglar. Trump ges små möjligheter att lindra sanktioner mot Ryssland utan kongressens godkännande. Inom båda de två stora partierna i USA finns oro för presidentens välvilja mot Ryssland, skriver TT.

”Diplomatisk kyla”

Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare vid Utrikespolitiska institutet, tror att ryssarna hoppats på en lättnad av de sanktioner som Barack Obama beslutade om.

– Nu inser man att det inte blir så. Ryssarna har förstått att det inte blir några förbättrade relationer i närtid, då måste man svara. De hade hoppats att läget skulle förbättras under Trump, men det har det inte, säger han.

– Det spelar ingen roll om Trump godkänner beslutet eller inte, majoriteten för är alldeles för stor i kongressen.

Hur dåliga är relationerna mellan länderna?

– Det är en diplomatisk kyla som är betydande. Återigen har de amerikanska kongressledamöterna visat att man varken gillar ryssarnas agerande i Syrien eller Ukraina. Det är som en illa sammanhållen amerikansk Rysslandspolitik där kongressen nu tagit ledningen.

”Politiskt omöjligt”

Jan Hallenberg förklarar att Vladimir Putin inte har mycket annat val, än att svara.

– Han har väntat på att sanktionerna ska lätta och när det inte sker, snarare försämras, anser han som ledare för en stormakt att Ryssland inte kan ta emot det här stillasittande. Det hade varit politiskt omöjligt.

Hallenberg kan inte specificera vad Putin menar när han pratar om ”ytterligare alternativ” för att svara USA.

– Jag vet inte vad det kan vara. Ryssland är en militär supermakt men en ekonomiskt medelstor stat. Ryssland kan inte skada USA ekonomiskt. Jag vet inte vad han syftar på.

Obama-administrationen sjösatte i december 2016 de första sanktionerna mot Ryssland som straff för landets påstådda inblandning i presidentvalet 2016 och annekteringen av Krim 2014. Två fastigheter konfiskerades och 35 ryska diplomater utvisades, något Ryssland senare svarade på.

ARTIKELN HANDLAR OM