Svenskar äter allt mer färsk kyckling – trots smittorisk

NYHETER

Vi svenskar äter allt mer färsk kyckling – trots att vi blir sjuka av den. Rekordmånga smittades av campylobacter under 2016.

Och den största producenten, Kronfågel, har delvis ett ansvar för det, enligt en källa med insyn.

Men det är inte företagets enda problem.

Förra året tvingades Kronfågel kassera 1,6 miljoner fåglar och det höga produktionstempot gör anställda sjuka och stressade.

– Företaget har helt tappat sin moraliska kompass, det handlar bara om att tjäna pengar, säger Aftonbladets källa.

1 av 7

Döda fåglar rullar fram i snabb takt, upphängda på en lina i taket.

De har fått halsarna avskurna och inälvorna urtagna men innan de hamnar i matbutikerna måste de inspekteras.

Det görs av två vitklädda veterinärbiträden med hörselkåpor och blåa plasthandskar.

Det går fort.

I genomsnitt passerar 3,6 kycklingar i sekunden framför deras ögon.

Deras jobb är att se att ingen av fåglarna har synliga tumörer, hudsjukdomar, leverskador, tarminflammationer, blödningar eller ledinflammationer.

Kronfågels slakteri i Valla utanför Katrineholm ska två personer hinna kontrollera 13 200 fåglar. Per timme.

Det är bara en i raden av exempel på hur Kronfågel, den största kycklingproducenten i Sverige, pressar produktionen, hävdar en källa med mycket god insyn i verksamheten.

195 000 fåglar slaktas – per dag

Orsaken är att svenskarnas aptit på kyckling bara växer. Fågeln är nyttig och till skillnad från nötkreatur inte alls lika skadlig för klimatet.

Men priset för den ökade efterfrågan betalas av djuren och de anställda på Kronfågels slakteri, hävdar Aftonbladets uppgiftslämnare.

– Företagsledningen säger att marknaden vill ha mer kött. Därför ökar produktionstempot och arbetsmiljöproblemen. Det är även grundorsaken till den ökade smittspridningen, säger källan.

2012 slaktades cirka 135 000 kycklingar i Valla per dag. Fem år senare ligger antalet på 195 000 i genomsnitt. Under motsvarande period ökade antalet anställda från 520 till 760 personer.

Smittan ökade med 30 procent

Men de senaste månaderna har det varit panikstämning på företaget, erfar Aftonbladet.

I höstas upptäckte Kronfågels ledning att antalet smittade kycklingar ökade med 30 procent, enligt företagets VD. Och i oktober förra året slog Folkhälsomyndigheten larm om att oroväckande många svenskar smittats av campylobacter efter att ha ätit färsk kyckling. Mellan augusti och november 2016 rapporterades fler än dubbelt så många sjukdomsfall som normalt.

Smittan anses vara ett av de allvarligaste hoten mot Kronfågels verksamhet, enligt Aftonbladets uppgiftslämnare.

Mer smitta i ekologisk kyckling

Kycklingar som föds upp ekologiskt är inte mindre smittade. Tvärtom. Det är ingen hemlighet att kycklingarna som får röra sig fritt utomhus smittas i större utsträckning av vilda fåglar.

– På vår anläggning i Skåne är det en gubbe som skär halsen av varenda en. Sedan plockar fyra personer ut inälvorna. Bakterierna sitter i tarmarna och smittar köttet och de anställda.

Smittoproblemet finns i produktionens samtliga led, enligt både myndighetspersoner och Aftonbladets källa.

Det börjar redan på gårdarna där kycklingarna föds upp. För några år sedan kunde det gå uppemot nio dagar mellan det att en flock körts till slakteriet tills nya kycklingar sätts in på de gårdar som är kontrakterade av Kronfågel. Den tiden har nu i vissa fall krympt till två-tre dagar, vilket ökar smittorisken.

– Man hinner inte göra rent, det blir inte torrt, bäddarna blir för tunna – och bakterier finns kvar och sprids, säger Aftonbladets uppgiftslämnare.

Brutna vingar och 1,6 miljoner döda fåglar

För att möta den ökade efterfrågan från Kronfågel har gårdsägarna långt fler kycklingar per kvadratmeter än det föreskrivna antalet. Trängseln på gårdarna och under transporterna leder till att fler djur skadas.

I genomsnitt kommer cirka 6 000 kycklingar med brutna vingar till slakteriet i Valla. Varje dag. Det visar interna dokument som Aftonbladet tagit del av. Om vingarna brutits vid lastningen på gårdarna kan fåglarna ha plågats i flera timmar under lastbilstransporten till slakteriet, säger Aftonbladets källa.

Kronfågel

Dödstalen är ännu högre.

Under 2016 fick närmare 1,6 miljoner kycklingar kasseras för att de har varit ”otjänliga” av olika skäl. Det visar beräkningar som Aftonbladet har gjort utifrån interna dokument från slakteriet i Valla.

– De kunde ha blivit mat om produktionskedjan hade behandlat dem bättre och girigheten inte varit så stor.

Åtalsanmälan för ihjälfrusna kycklingar

En del fåglar dör av sjukdom. Andra kvävs ihjäl för att det är för trångt under resan till slakteriet.

Eller fryser ihjäl.

På grund av smittorisken har Kronfågel börjat tvätta och desinficera transportlådorna. De har ofta inte hunnit torka innan nya fåglar lastas på. Är det kallt ute händer det att fåglarna dör av kyla.

Nyligen gjorde länsstyrelsen i Sörmland en åtalsanmälan för djurplågeri mot en av Kronfågels transportörer. Det handlar om sammanlagt 22 tillfällen då djuren misstänks ha utsatts för lidande.

– Man har vid flera tillfällen konstaterat att ett antal kycklingar varit väldigt kalla, ja nästan döda, när de kommit till slakteriet. En hel del har varit ihjälfrusna också, säger Ulrike Segerström, djurskyddssamordnare på länsstyrelsen, till SVT.

Övertid och sjukdomar

Det höjda produktionstempot påverkar även de anställda. Förra året tvingades exempelvis hela produktionslinjen till övertidsarbete fler än 200 dagar på slakteriet i Valla.

– Och vi har har noterat att personal drabbas av tarm- och magsjukdomar. Troligtvis på grund av att de kommer i kontakt med det smittade köttet, enligt Aftonbladets uppgiftslämnare.

För att få bukt med smittan desinficeras anläggningen med starka kemikalier. Anställda tvingas bära gasmask för att skydda sig mot rengörningsmedlet som innehåller en blandning av klor och kaustiksoda. Flera har klagat på andningsvårigheter. Andra har fått gå hem med yrsel.

– När vi påtalat att företaget måste förbättra ventilationen, svarar en av cheferna ”det kostar pengar, de får ha gasmask på sig”.

”Företaget har tappat sin moraliska kompass”

I slutet av 2015 påpekade Arbetsmiljöverket brister på flera punkter i arbetsmiljön på slakteriet i Valla. Bland annat har Kronfågel kritiserats för bristande rutiner att anmäla allvarliga olyckor och tillbud, som enligt Aftonbladets källa har varit 111 under 2016.

– Men bara tre har rapporterats till Arbetsmiljöverket. Ledningen är livrädd att det ska komma till mediers kännedom. Myndigheterna ser bara toppen av isberget.

Att ”företaget helt tappat sin moraliska kompass i jakt på högre vinster” är anledningen till att källan nu väljer att bryta tystnaden.

– Svensk kycklingindustri är bättre än i många andra länder, men det är fortfarande en industri. Om folk fick se det med egna ögon, då hade de valt bort produkterna eller ställt högre krav på djurhållningen, säger Aftonbladets uppgiftslämnare.

FAKTA

Campylobacter

Campylobacter är tarmbakterier som förekommer hos många djurslag.

Bakterien utsöndras med avföringen hos människor och djur. Sjukdomen sprids huvudsakligen via förorenade livsmedel och vatten.

Inkubationstiden är vanligen 1–3 dygn men kan vara upp till 10 dygn.

De flesta insjuknar akut med diarréer som ibland är blodblandade, magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. En relativt vanlig komplikation är ledbesvär (reaktiv artrit).

Källa: Folkhälsomyndigheten

FAKTA

Så undviker du smittan

Genomstek alltid kyckling. Genom att hetta upp maten ordentligt dör eventuella bakterier.
Var noggrann med hygienen. Tvätta händerna före matlagning och direkt efter hantering av rått kött och rå kyckling.

Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött och rå kyckling. Då förhindrar man att bakterier förs över från ett livsmedel till ett annat via redskap eller arbetsytor.

Källa: Livsmedelsverket

FAKTA

Kycklingkonsumtion

Konsumtionen av svensk kyckling (från Svensk Fågels medlemsföretag) har ökat stadigt de senaste åren. Under 2015 ökade försäljningen av kyckling från Svensk Fågels medlemmar till 99 235 ton (ton av produkter), att jämföra med 94 234 ton för 2014 och 83 656 ton år 2013. Siffrorna för 2016 är inte klara än.
Konsumtionen av fågelkött har mer än fördubblats i Sverige under de senaste 20 åren och under 2015 konsumerades totalt 219 400 ton fågelkött i Sverige.

Källa: svenskfagel.se