Kluvet FN närmar sig migrationsavtal

Foto: Petros Giannakouris/AP/TT
Migranter väntar på att få söka asyl vid ett center i flyktinglägret Moria på Lesbos i Grekland, maj 2018.
Foto: Rebecca Blackwell/AP/TT
Volontärer delar ut mat till migranter i Tijuana i Mexiko. Fler än 6 000 migranter på flykt från våldsamheter och fattigdom i bland annat Honduras har anlänt till staden med förhoppningar om att beviljas asyl i USA.
Foto: Ramon Espinosa/AP/TT
Migranter från Centralamerika vid toaletterna på den idrottsplats i Tijuana i Mexiko där de väntar på att få söka asyl i USA.
Foto: Amel Emric/AP/TT
En grupp migranter i det bosniska bergsområdet Pljesevica på väg mot Kroatien.
Foto: Mary Altaffer/AP/TT
FN:s generalförsamling i New York.
NYHETER

Kan 23 vackert formulerade men icke-bindande punkter skapa ordning och reda i den globala migrationen?

FN:s nya ramverk om migration skapar debatt och har drabbats av avhopp – redan innan det är antaget.

Det senaste landet att sälla sig till skaran av avhopparländer är Slovakien vars premiärminister säger att han inte skriver under på beskrivningen att migration "generellt är ett positivt fenomen".

Ramverket, som är tänkt att ge länder riktlinjer i migrationsfrågor, ska godkännas vid ett högnivåmöte i Marrakesh i Marocko den 10-11 december och kort därefter antas av FN:s generalförsamling. Det sker drygt två år efter att USA:s dåvarande president Barack Obama stod värd för ett flyktingtoppmöte i New York och drev på generalförsamlingen att rösta igenom New York-deklarationen för flyktingar och migranter – den skrivning som ledde till ramverkets tillkomst.

Ryktesspridning

Men USA:s nuvarande president Donald Trump drog sig ur samarbetet i december i fjol med förklaringen att avtalet hotar landets suveränitet. Och Australien samt flera europeiska länder har följt efter.

– Avtalet utnyttjas i politiskt syfte, för om man tittar på den interna debatten i de här länderna är det väldigt lite innehåll som lyfts fram. I stället sker ett slags ryktesspridning, säger Andrea Spehar, docent i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för global migration vid Göteborgs universitet.

– Egentligen innehåller avtalet ingenting nytt i förhållande till de konventioner som redan finns för att skydda migranter, hävdar hon.

Öppna gränser?

Några av de punkter som kritiker reagerat på handlar om att det ska bli billigare för migranter att föra över pengar till sina hemländer, att migranter som utsätts för människohandel ska ha rätt till skydd samt att medlemsstaterna ska arbeta för en objektiv debatt om migration i medier.

Men enligt Spehar är det framför allt hur avtalet uppfattas på generell nivå som lett till motstånd. I introduktionen slås fast att samarbete är nödvändigt för att kunna hantera framtida migrationsutmaningar – men också för att kunna ta del av de positiva effekter som kommer med ökad rörlighet.

– Det uppfattas som att man uppmanar till rörlighet. Vissa länder hävdar att man slut kommer att bli tvingade till att öppna sina gränser – vilket inte alls stämmer eftersom avtalet inte är bindande, säger hon.

Hårt kritiserat

I Sverige har det varit förhållandevis tyst om migrationsavtalet som även kallas Global Compact. TT har sökt justitiedepartementet för frågor om ramverket och vem som kommer att representera Sverige i Marrakesh, men utan framgång. På regeringens hemsida står dock att regeringen stödjer antagandet av ramverket då det "utgör en grund för förstärkt samarbete kring migration inom FN".

Moderaterna anser att informationen till riksdagen om förhandlingarna varit otillräcklig och kallade i veckan den tillfälliga regeringen till ett möte i utrikesutskottet.

– Det är alldeles uppenbart att det nu förekommer en allmän diskussion, inte bara här i Sverige utan också i många andra länder. Och då är det viktigt att man har fakta och kunskap på bordet, säger Hans Wallmark, som är Moderaternas utrikespolitiske talesperson och ordförande i utskottet.

Trots att det blev ett långt utskottsmöte finns många frågetecken kvar, hävdar han.

– Det stora är ju egentligen den totala avsaknaden av konsekvensbeskrivning. Ramverket är inte bindande men vi tycker ändå att man behöver ställa sig frågan vad det kan innebära för svensk del, säger Wallmark.