Nu har Philae gått i dvala

avJoakim Magné

NYHETER

ESA-topp: ”Vi vet inte om den någonsin kommer att ladda upp igen”

1 av 13 | Foto: ESA
Den här bilden togs av Philae. Det är en av de första bilderna på kometens yta.

Kometlandaren har gått i dvala – 500 miljoner kilometer från jorden. Men Philae ställs ändå inför ett av våra största vardagsproblem:

En batteriladdare.

– Vi vet inte om den någonsin kommer att ladda upp igen, säger ESA:s Paolo Ferrari.

Mot alla odds kunde kometlandaren Philae sända mängder av insamlad data till moderfarkosten Rosetta natten till lördag svensk tid. Med informationen hoppas forskarna kunna svara på gåtor om vårt solsystems begynnelse. Europeiska rymdorganisationen, ESA, kallar redan det komplicerade uppdraget för en stor succé.

Men det senaste meddelandet från landaren kan också ha varit det sista. Forskare räknade med att solpanelerna på Philae skulle hålla den vid liv för att sända data till och med slutet av 2015. Men nu har landaren somnat på kometens yta och behöver solljus för att kunna starta upp.

– Det är mycket osannolikt att vi kommer att få kontakt med landaren i närtiden. Men Rosetta kommer att fortsätta lyssna efter landarens signaler.

Avancerad manöver

I onsdags landade Philae efter flera försök precis bredvid en klippa som nästan helt blockerar solen. Kommandobryggan iscensatte under fredagen en avancerad manöver för att exponera landarens solpaneler för mer solljus – ett desperat försök i att försöka återuppliva kontakten med Philae.

– Vi vet att den utförde manövern och att all data kunde sändas, säger Paolo Ferrari, ansvarig på ESA för rymdprojektet.

– Samtidigt vet vi inte riktigt om det var en lyckad operation.

”Är unikt”

Nu handlar det istället om att vänta för att se hur det har gått. Men det kan handla om dagar eller till och med veckor innan ESA lyckas få kontakt igen.

– Vi kan inte tänka vad som hade hänt om allt fungerat som det skulle. Vi måste istället titta på allt vi har gjort, vad vi har åstadkommit och vad vi har lyckats med på kometen. Det här är unikt och det kommer för alltid att vara unikt, säger ESA:s Andrea Accomazzo till nyhetsbyrån AP.