De bär krisen på sina axlar

1 av 4
Klicka på bilden för större version.

Europas öde hänger på tre personer.

Angela Merkel och Nicolas Sarkozy måste nån gång bestämma sig för hur krisen ska lösas. Giorgos

Papandreou behöver ingjuta sjukdomsinsikt i sitt eget folk.

Grekerna borde lära av Baltikum. Annars är risken att vi alla hamnar i fördärvet.

Tysklands och Frankrikes taktik har varit att skjuta problemet Grekland framför sig i hopp om att under tiden hitta en lösning. Efter krismötet

i Berlin i går hävdar Merkel och Sarkozy att de är överens om hur krisen ska lösas. Men i praktiken fortsätter de att skjuta den framför sig.

Rädslan hos Merkel och Sarkozy att komma till skott, beror på att ingen vet vad som händer om man efterskänker en del av Greklands skulder.

Franska och tyska banker är de som lånat ut mest pengar till Grekland. De kommer att få ta en hård smäll.

Vad händer om bankerna går omkull? Vad finns det för risk för spridningseffekter till det finansiella systemet i omvärlden? Ingen kan säkert svara på dessa frågor.

I dagens globaliserade värld är finansmarknaderna så tätt sammanlänkade att effekterna av ett beslut om Grekland omedelbart fortplantar sig i systemet och kan ge oanade kedjereaktioner. Det är dessa alla fruktar.

– När jag träffar politiker och riksbanksfolk i Europa får jag intrycket att även om beslutskraften fanns, så skulle de inte veta vilka beslut de skulle fatta, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Vad gör en privatperson om plånboken är tunn? Man sparar och köper bara det man har råd med.

I grunden är problematiken för ett land som Grekland detsamma.

Man kan inte fortsätta handla om man inte har några pengar.

Att få grekerna att inse det är premiärminister Giorgos Papandreous viktigaste uppgift. Lyckas han inte med det kan Grekland dra övriga Europa med sig ner i fördärvet.

För mig framstår grekerna som en patient som av läkaren ställs inför valet att sluta röka eller dö i förtid. Och sedan går raka vägen från läkarmottagningen till tobakskiosken och köper ett paket cigg.

Grekerna skyller krisen på allt och alla. Ena dagen är det EU:s fel som inte ingripit tidigare. Nästa är det Greklands rika som förskingrat tillgångarna. Men ingen känner något personligt ansvar för krisen.

– Grekerna saknar krismedvetenhet, säger Robert Bergqvist. Inte konstigt med tanke på att deras politiker inte visar upp den nationella samling som är nödvändig i en sån här kris.

Grekerna borde kasta en blick mot Lettland, Estland och Litauen. De hamnade efter finanskrisen 2008 i ett akut läge där pengarna tog slut. Balterna tvingades dra in många hål på svångremmen.

I stället för att bara kasta sten och gnälla så ställde den stora majoriteten upp bakom åtstramningarna.

– I dag står de baltiska staterna starkare än vad de gjorde före krisen, menar Bergqvist.

Hopp finns för Grekland men då är det dags att sluta demonstrera och kavla upp ärmarna och börja jobba tillsammans i stället.

avWolfgang Hansson