Kärnvapenfri värld ingen garanti för fred

NYHETER

När ICAN tar emot fredspriset i Oslo är det välförtjänt och helt i linje med Nobels testamente.

Men även om vi mot alla odds skulle få en kärnvapenfri värld så är det ingen garanti för fred.

Det kan till och med vara tvärtom.

Foto: REUTERS

I Hiroshima och Nagasaki har jag mött överlevare som berättat om den totala förödelsen efter de två fällda atombomberna 1945. Jag har gått runt på muséerna till offrens ära och förfärats över de fruktansvärda bilderna på sönderbrända människor och förtvivlade barn. Omkring 250 000 människor dödades direkt eller på sikt av strålningen.

Då ska man veta att dagens kärnvapen är många gånger kraftfullare. Och att både USA och Ryssland satsar enorma summor på att hela tiden modernisera och utveckla sina kärnvapen.

Därför tycker jag att arbetet för att få till en kärnvapenfri värld är i högsta grad berömvärt.

Tyvärr är det också i dagens värld helt orealistiskt.

Återvändsgränd

De fem stora kärnvapenmakterna USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien har inga som helst planer på att ge upp sina kärnvapen trots att det är vad som står i NPT, Ickespridningsavtalet från 1970 som är internationell lag och som nästan samtliga av världens länder skrivit på.
Vad de kan tänka sig är en fortsatt gradvis minskning i linje med de senaste årtiondenas nedrustning. Men just nu verkar inte Ryssland intresserat av några ytterligare reduktioner. Arbetet är inne i en återvändsgränd.

Länder som Indien, Pakistan, Israel eller Nordkorea som mot avtalets intentioner skaffat sig kärnvapen är ännu svårare att övertala.

Kärnvapnen ger makt och status men det är också kring dem som vissa regioners och hela världens säkerhetspolitiska ordning är uppbyggd.

Förintelse

Efter andra världskriget ökade succesivt risken för ett krig mellan supermakterna USA och Sovjetunionen. Men det faktum att båda byggde upp kärnvapenarsenaler som garanterade ömsesidigt förintelse vid en väpnad konfrontation gjorde att fientligheterna stannade vid ett kallt krig.

Även om den ideologiska maktkampen mellan de två supermakterna är över sedan Berlinmurens fall så spelar kärnvapnen fortfarande en avgörande roll i säkerhetspolitiken.

Alla vet att ett världskrig kraftigt ökar risken för att kärnvapen används. Därför finns en stark drivkraft att undvika ett större krig. Den drivkraften skulle minska om kärnvapnen försvann eftersom priset för att starta ett krig då inte skulle vara hela länders och kanske jordens utplåning.

Missgynnas

Få överlever sannolikt ett världskrig med kärnvapen. De inser alla ledare. Utan kärnvapen sänks ribban för att starta stora konventionella krig.

När en säkerhetsordning som funkar hyfsat ska bytas ut mot en annan så uppstår ett maktvakuum. Hur ska det nya systemet se ut? Vilka gynnas eller missgynnas av det?

Frågorna är många och svaren inte alltid självklara eller lätta att ge i förväg.

Låt oss säga att alla världens länder skriver på ICAN:s (Den internationella kampanjen mot kärnvapen) förbud mot kärnvapen i morgon. Vad händer om länder som Nordkorea och Israel ändå behåller sina vapen? Hur ska någon kunna kontrollera att de verkligen gjort sig av med dem? Hur ska någon kunna ta ifrån dem dessa vapen med våld utan att riskera en kärnvapenattack?

Livförsäkring

För både Israel och Nordkorea är kärnvapnen ytterst en livförsäkring, ett sätt att avskräcka från angrepp med konventionella vapen. Ett sätt att säkra sin överlevnad. De kommer inte att frivilligt ge upp sina massförstörelsevapen.

Frågan om att avskaffa kärnvapen handlar också om förtroende. Vem vågar lita på att den andra sidan verkligen skrotar alla sina vapen? När det gäller USA och Ryssland så vilar freden mellan dem fortfarande ytterst på vetskapen om att de kan förgöra varandra med kärnvapen.

Vilket med ledare som Donald Trump i USA och Vladimir Putin i Ryssland inte känns särskilt tryggt.

Självklart vore världen en säkrare plats utan kärnvapen. Men nu när de finns är det inte vare sig enkelt eller riskfritt att göra sig av med dem.

Kanske har jag fel. Kanske sker det ett mirakel. Men jag tror inte på en kärnvapenfri värld under överskådlig tid.

ARTIKELN HANDLAR OM