En friskola av fem missköts

NYHETER

Skolverket: Eleverna lär sig lyda blint och inte ifrågasätta

Foto: Lotte Fernvall
Therese Säfqvist, 18, Isabel Wahlberg, 18 och Madeleine Pilstam-Berg, 18, läser media i tredje ring på Mediagymnasiet i Nacka.

■ ■Friskolorna – ett luftslott?

■ ■ Inför den stora friskoleboomen på 90-talet var visionerna om Den Goda Skolan många. De nya aktörerna ville förändra skolan med ny pedagogik, mentorer i näringslivet och föräldraengagemang.

■ ■ Men nu, när visionerna har omsatts i verklighet, är många av de nya skolorna i kris.

■ ■ Aftonbladets Anette Holmqvist, Elisabeth Lindham och Lotte Fernvall (foto) ska i en serie artiklar granska de svenska friskolorna.

Var femte granskad friskola klandras av Skolverket.

Fem skolor har misskött sig så grovt att de inte längre får bedriva skolverksamhet.

Och fyra skolor har gått i konkurs – bara det senaste året.

Aftonbladet kan i dag presentera unik statistik över friskolornas brister. Bland de kritiserade skolorna finns prins Carl Philips Lundsberg.

Friskolor, ett fenomen som cementerar orättvisor eller en rättighet i valfrihetens Sverige? Åsikterna varierar, ofta beroende på politisk övertygelse.

Men hur ser det egentligen ut på landets friskolor i dag?

Aftonbladet har låtit Skolverket ta fram statistik från åren 1996, då friskoleboomen kom, till och med 2001.

Resultatet av undersökningen är skrämmande:

Nära 20 procent, en femtedel, av de granskade skolorna har brister.

Värst är de skolor som har både grundskola och gymnasium, där får varannan granskad skola kritik.

Nästan vart tredje undersökt gymnasium och var femte granskad grundskola har problem.

Hittills har sammanlagt nio skolor förlorat sina tillstånd eller rätten till kommunala bidrag. Fem skolor har misskött sig så grovt att de inte längre ansetts lämpliga som skolhuvudmän, två av skolorna lades ned på egen begäran och en fick tillbaka tillståndet efter kraftiga åtgärder.

Bara i fjol gick fyra skolor i konkurs.

När var femte granskad skola får kritik kan det tyckas märkligt att endast åtta skolor fått sina tillstånd indragna:

– Att inte fler tillstånd har återkallats beror på att de flesta skolor rättar till sina problem när de fått kritik, säger Claes-Göran Aggebo, Skolverket.

Skolverkets inspektörer reagerar på allt från att skolorna saknar gympasalar och hemspråksundervisning till att personalens ansvar är för luddigt och att elever kränks genom bestraffningar som strider mot skollagen.

Skolor får kritik för ensidiga läromedel

Prins Carl Philips skola Lundsberg är en av de skolor som fått kritik för detta. Så här skriver Skolverket i en inspektionsrapport från förra året:

”Numera gäller bestämmelser om att tillsägelser från troman skall åtlydas samt om äldre elevers uppfostrande roll. Vidare förekommer i viss utsträckning oskrivna ordningsregler vid de olika internaten. Detta kan sammantaget ha givit utrymme för ett godtyckligt uppträdande mot enskilda elever...”

Men protokollen visar också att det finns skolor som använder sig av alltför ensidiga läromedel.

Flera konfessionella skolor, skolor som har religionen som grund, har de senaste åren kritiserats av Skolverket för sina läromedel. I förra veckan kritiserades Sofiaskolan i Örebro för att skolan inte uppfyller läroplanens krav på allsidighet och saklighet. Och tidigare har Livets Ords skola i Uppsala klandrats för att eleverna får lära sig att lyda blint och inte ifrågasätta.

Men kritiken handlar också om att lärarna är för dåligt utbildade, att skolorna har för dålig kontakt med föräldrarna och att elevernas inflytande är för svagt.

Handikappade elever nobbas

Den allra vanligaste kritiken handlar dock om att skolorna stänger ute elever. Föräldrarna måste till exempel vara medlemmar i skolans ekonomiska förening eller betala en anmälningsavgift för att få ställa sina barn i skolkön. Många friskolor nobbar elever med problem eller handikapp. Om föräldrarna vill att deras barn ska gå i just den skolan måste de först i ett intyg försäkra att deras barn inte kräver extra resurser.

Grundprincipen är att friskolorna, liksom de kommunala skolorna, ska vara öppna för alla.

Men ett förbehåll i skollagen gör det möjligt för friskolorna att säga nej till elever som innebär en alltför stor kostnad, om kommunen vägrar betala för det stöd som krävs för att eleven ska klara sin skolgång.

Explosionsartad utveckling

Widar Andersson, ordförande i Friskolornas riksförbund, säger så här om Skolverkets anmärkningar på friskolorna:

– I en del fall är det naturligtvis så att Skolverkets erfarna inspektörer har sett något som man bör rätta till, men i en del andra fall kan det vara så att man uppfattar saker olika. Att Skolverket tolkar lagen på ett sätt medan skolan menar att man uppfyller lagen.

– Det tråkiga är att få skolor står på sig och får sin sak rättsligt prövad.

Men trots problemen har friskolorna blivit enormt populära – vissa skolor har köer på tusentals elever.

Efterfrågan gör att antalet friskolor hela tiden ökar. Under senare delen av 90-talet har utvecklingen varit explosionsartad, särskilt i storstäderna.

Vanligt att aktiebolag startar skola

På samma sätt växer högen av ansökningar om att få starta nya skolor hos Skolverket. Men de flesta som får tillstånd startar aldrig.

Att granska ansökningarna kan vara svårt.

– På senare år har det blivit vanligt att aktiebolag vill starta skolor. Om företaget är stort med många dotterbolag kan deras ekonomi vara knepig att kontrollera, säger Birgitta Fredander, chef på enheten för tillstånd på Skolverket i Stockholm.

Bara ett fåtal av dem som vill starta en friskola får avslag av ekonomiska skäl. Ändå har flera skolor gått i konkurs under årens lopp.

Om ingen ny fristående huvudman tar över verksamheten är kommunen skyldig att ordna andra utbildningsplatser.

Hur allvarliga bristerna i friskolorna är i jämförelse med bristerna på de kommunala skolorna är näst intill omöjligt att säga. Det finns ingen jämförande statistik.

Fotnot: Totalt har Skolverket gjort 416 kontroller av fristående grundskolor, gymnasieskolor och kombinerade grund- och gymnasieskolor åren 1996-2001.

Skolverket ska granska alla skolor som fått tillstånd ett år efter starten och därefter löpande. Inspektionen är dock eftersatt, eftersom friskolorna hela tiden blir fler.

Knappt hälften av de som fick tillstånd startade sin verksamhet

Anette Holmqvist, Elisabeth Lindham