Hur långt är Putin beredd att gå?

NYHETER

Risk att Nato överdriver hotet

1 av 4

Den ökade spänningen mellan Ryssland och västvärlden kan stanna vid ett kallt krig.

Det obehagliga är att president Putin är så oberäknelig. Vad vill han egentligen?

I det ligger också en risk att Nato överdriver hotet från Ryssland.

Foto: AP
Rysslands president Vladimir Putin är oberäknelig, skriver Wolfgang Hansson.

När Kreml startar en dubbelt så stor militärövning samma dag som den stora flygövningen i Sverige drar igång så är det givetvis ingen slump. Det ingår i spelet och kraftmätningen mellan ett Ryssland som vill tillbaka som militär stormakt och en västvärld som undrar hur långt Putin egentligen är beredd att gå.

Arctic Challenge Exercise med 115 plan och 3 500 deltagare har planerats i två år och ryssarnas stora övning med 250 plan och 12 000 man är inte heller något man snyter ur näsan över en natt. Även om det kan framstå så av nyhetsrapporteringen.

Vi vet att president Putin är beredd att sätta relationerna med omvärlden på spel för att förhindra att ytterligare före detta Sovjetrepubliker går med i Nato eller EU. En indikation om var Putins röda linje gick fick vi redan 2008 när Ryssland invaderade Georgien.

I dag inser alla att Putin är bredd att betala nästan vilket pris som helst för att hindra Ukraina från att hamna i västlägret. Ryssland har inte bara lagt beslag på Krim. Man fortsätter dessutom stötta rebellernas lågintensiva krig i östra Ukraina. Landets president fruktar att en större rysk offensiv är nära förestående.

Undsättning

Bortsett från Ukraina och andra forna Sovjetrepubliker är det inte så lätt att veta vad det är Putin vill uppnå.

Är han exempelvis beredd att försöka ta tillbaka de baltiska staterna trots att de numera är medlemmar av Nato? Ryssland trakasserar och hotar balterna på olika sätt men en invasion vore en direkt utmaning mot Nato. Försvarsalliansen har en paragraf om kollektivt försvar som i praktiken tvingar andra Nato-länder att komma till de baltiska staternas undsättning i en krigssituation.

En rysk invasion innebär en extremt farlig upptrappning. Är Putin verkligen beredd att riskera sin maktställning?

Ryssland är inte ensam om att visa musklerna. Genom att permanent stationera Nato-trupp längs Natos östra gräns vill den västliga försvarsalliansen skicka en hotfull signal till Ryssland att inte försöka testa om den kollektiva försvarsprincipen gäller i alla lägen.

Den ökade spänningen innebär en risk för att Nato övertolkar hotet från Ryssland. Och tvärtom.

Krigsförberedelse

Rysslands allt aggressivare beteende längs sina gränser där man flyger med strategiska bombplan (sådana som kan ta kärnvapen) väldigt nära Sveriges och andra västländers luftrum kan lätt tolkas som en krigsförberedelse trots att det förmodligen inte är något annat än en markering av att Ryssland är tillbaka som militär stormakt, vill respekteras som en sådan och påverka svenska och finska politiker att hålla sina länder utanför Nato.

Ryssland rustar kraftig och spenderar över 4 procent av BNP på försvarsutgifter. Men det är ungefär samma nivå som USA som i absoluta tal lägger 5-6 gånger mer pengar.

Mitt i denna upptrappning kan det vara värt att minnas att det är mindre än två år sedan som Ryssland fortfarande övade ihop med Nato och ingick i försvarsalliansens partnerskap. Mindre än ett år efter kriget mot Georgien återupptog Nato sitt samarbete med Moskva. Ett medlemskap i framtiden fanns fortfarande på kartan.

Putins har vänt allt detta ryggen därför att han ser ett Europa försvagat av Eurokrisen och ett USA som förlorat lite av sitt bett som supermakt efter två allt annat än framgångsrika krig i Irak och Afghanistan.

Här ser Putin en chans att ta tillbaka lite av den mark Ryssland förlorade under de förödmjukande åren efter Sovjetunionens kollaps 1991.

För Sverige finns det skäl att vara vaksam men inte rädd.

ARTIKELN HANDLAR OM

Ryssland

Nato