Forskare konstruerar nytt liv

NYHETER

En konstgjord livsform har skapats av forskare i USA.

Hela arvsmassan hos en bakterie har snickrats ihop och förts över till en cell.

Tester visar att den nya livsformen fungerar och förökar sig som en vanlig bakterie.

Bakom experimentet, som publiceras i Science, står den berömde molekylärbiologen Craig Venter som för tio år sedan var en av de ledande bakom kartläggningen av människans arvsmassa.

Han har sedan dess arbetat för att bli först med att skapa syntetiskt liv. För tre år sedan lyckades han och hans kollegor överföra arvsmassan, DNA, från en bakterieart till en annan. Några månader senare visade de att de kunde bygga upp en konstgjord kopia av en bakteries hela DNA.

Ny livsform

Det senare är en komplicerad process. Arvsmassan hos en bakterie består av hundratusentals kvävebaser, de kemiska byggstenar som DNA består av. Att pussla ihop dessa i rätt ordning tar lång tid, och kräver att man tar hjälp av jästsvampar vid själva byggandet.

Nu har man tagit det tredje steget. En konstgjord arvsmassa från bakterien Mycoplasma mycoides har förts över till en tom cell från en annan art, Mycoplasma capricolum. Resultat: den nya skapelsen är i högsta grad levande och förökar sig som en normal bakterie.

Experimentet betraktas redan som en milstolpe i biologins historia. Craig Venter har en dröm om att i en nära framtid kunna designa bakterier för att producera mat och energi, och kanske han snart kan se den realiseras.

Omdiskuterad

Fast vissa forskare anser att det är diskutabelt om den nya skapelsen är konstgjord i ordets rätta bemärkelse.

– Det är en form av nytt liv, men det är inte uppbyggt från grunden. Han har byggt upp själva arvsmassan men cellen, som bär på hårdvaran med startprogrammet, är tagen från en befintlig organism. Man skulle behöva syntetisera även cellen för att kalla organismen helt konstgjord, säger Johan Elf, docent i molekylär bioteknik vid Uppsala universitet.

Det finns också farhågor för att den nya tekniken ska leda till att nya, farliga organismer ska konstrueras. Men det tror inte Johan Elf.

– Farorna är nog inte fler än tidigare. Däremot kan det på sikt bli etiska problem om man börjar vraka och välja bland våra egna gener.

TT