Isak, 20, dolde sin panikångest: ”Som kille var det ju inget man skulle känna”

NYHETER

Psykisk ohälsa bland unga vuxna har ökat med 70 procent på bara tio år.

Och hos ungdomar i åldern 10-17 år är ökningen över 100 procent.

Resurser har skjutits till – men samtidigt visar en statlig utredning att de unga själva efterfrågar fler insatser.

I dag lider omkring 190 000 barn och unga av någon form av psykisk ohälsa. Det har skett en kraftig ökning på kort tid, enligt Socialstyrelsens egna utredningar.

Okunskap och machokultur hindrade

För Isak Sandell, 20, från Stockholm började den psykiska ohälsan i ettan på gymnasiet. I samband med att han bytte gymnasielinje smög sig känslan av misslyckande på. Sedan följde långa perioder av depressioner, självhat och panikångest.

– Alla drömmar gick i kras och jag tog det slaget så otroligt hårt, säger Isak.

Isak Sandell, 20.

Trots en eskalerande och daglig psykisk ohälsa tog det ett och ett halvt år innan Isak sökte hjälp. I stället skämdes han och dolde sin ångest.

– Jag drog på mig ett leende varje morgon men drog mig undan och sov bort all ångest. Jag grät mig till sömns och grät i duschen varje morgon, berättar han.

Fick höra om psykisk ohälsa först i gymnasiet

Han beskriver hur känslan av misslyckande och självhat förstärktes av omgivningens förväntningar på honom som kille.

– Som kille var det ju inget man skulle känna. Vi lär oss inte att prata om känslor, säger han.

Steget mot att söka hjälp kom först under andra året på gymnasiet. Under en lektion fick han för första gången höra om psykisk ohälsa. Plötsligt kunde han sätta ord på vad han kände.

– Det var skönt att få svar. Men jag blev också oerhört rädd och hörde killarna skratta och säga att det var ju bara tjejer som kunde må så, berättar han.

Unga efterfrågar hjälp

Enligt Socialstyrelsens siffror ökade den psykiska ohälsan bland barn i åldern 10 till 17 med över 100 procent mellan 2006 och 2016. För unga vuxna mellan 18 och 24 år var ökningen närmare 70 procent under samma period.

I en nyligen publicerad utredning från Socialstyrelsen har unga med psykisk ohälsa själva fått formulera vilka insatser de vill se och önskar att de hade fått. Trots statliga miljardsatsningar de senaste åren är kraven flera.

Bland annat efterfrågas att psykisk ohälsa ska bli en del av läroplanen, att kontinuerliga samtal med elevhälsan blir obligatoriska och att unga får större inflytande över samhällets insatser. Nu ska förslagen på remiss.

I dag kan Isak se tillbaka på tiden innan då han mådde som sämst och förstå vad han hade behövt för hjälp.

– Jag hade behövt kunskap. Jag visste ingenting, då är det svårt att göra något åt. Det måste ske en förändring, så att man inte kan hamna mellan stolarna.

LÄS CHATTEN OM PSYKISK OHÄLSA MED PROGRAMLEDAREN AMIE BRAMME SEY:

ARTIKELN HANDLAR OM