Ministern: ”Kan behövas ny lag”

NYHETER

Ygeman kritisk mot sociala medier-jättarna

Aftonbladets granskning har visat hur barn hatas på nätet – och hur förövarna ofta går fria.

Nu utesluter inte inrikesminister Anders Ygeman (S) en skärpt lagstiftning för sociala medier-jättarna.

– Först och främst vill jag att de gör det här själva, och skulle de misslyckas eller vara ovilliga, då måste man lagstifta, säger han.

Aftonbladets granskning av näthatet mot barn har visat att det i värsta fall kan gå så långt som att en ung människa väljer att ta sitt liv.

Artiklarna har även visat hur många skolor brister i sin anmälningsplikt - och att ytterst få gärningsmän fälls i domstol.

”Tar inte tillräckligt ansvar”

Inrikesminister Anders Ygeman har tagit del av granskningen och beskriver näthatet mot barn som ett "samhällsproblem som vi måste ta tag i".

– Era artiklar visar att det finns betydande förbättringspotential när det gäller polisens nätkompentens. Utvecklingen har varit snabb och polisen har inte riktigt hängt med. Det har bildats en speciell it-brottsavdelning på nationella operativa avdelningen som kommer få rejält med resurser. Både för att lösa brott, men också för att vägleda poliser ute i landet.

Om vi tittar på de stora sajterna, som Facebook, Ask.fm och Youtube, vilket ansvar bör de ta?

– De har ett ansvar att leva upp till sina egna användarvillkor.

Tar de det ansvaret?

– Inte tillräckligt. Och jag tror de känner att de har mer att göra. De borde verkligen fundera på vilket sätt de positivt kan bidra till samtalsklimatet. Men också i termer om hur användarvillkoren ser ut och hur man kan stänga av användare, och förhindra att en användare som har misskött sig skapar ett nytt konto under ett annat alias.

Kan behövas ny lag

Vill du se en skärpt lagstiftning som ställer högre krav på företagen?

– Först och främst vill jag att de gör det här själva, och skulle de misslyckas eller vara ovilliga, då måste man lagstifta. Men jag upplever ändå att Google och Facebook har en vilja att ta tag i de här sakerna.

Du ska träffa flera av de här företagen under hösten. Varför?

–  Det är några företag som tar sitt ansvar mot de rättsvårdande myndigheterna och så är det några företag som är svårare att ha att göra med. Så vi har tagit initiativ till att träffa dem. Vi har också tagit initiativ i EU-kretsen tillsammans med de europeiska inrikesministrarna för att göra gemensamma framstötar mot de här företagen.

Poliser jag har pratat med säger att i synnerhet Google och Apple är ovilliga att lämna ut uppgifter. Hur ser du på det?

– Jag uppfattar det som att Google har ändat policy där, och att man numera har ett samarbete med polisen, där man lämnar ut uppgifter om polisen framställer det på ett visst sätt. Så min uppfattning, även om jag kan ha fel, var att det var problem med Google, men att man nu har rett ut det. Det som återstår i den ligan är Apple. Och jag är beredd att ta den diskussionen.

Vad har du för krav på Apple?

– Mitt ingångsvärde är naturligtvis att vi har ett gemensamt problem som vi ska lösa. Då vill jag att de ska bidra till det. Jag upplever att Google har tagit positiva steg och jag hoppas att Apple ska ta motsvarande steg. Det handlar om att om det finns brottsmisstanke mot en användare så ska de lämna ut abonnemangsuppgifter.

– Er granskning ger ju också uttryck för att det finns problem med Kik. Där Kik förut lämnade ut abonnemangsuppgifter, men efter ett utslag i den kanadensiska högsta domstolen inte längre gör det. Först får jag prata med polisen, men sedan får jag ta en diskusson med Kanada, via en kanadensisk ambassadör, om vad vi skulle kunna göra för att underlätta det här arbetet. Då gäller det att hitta rutiner till snabbspår som gör att vi kan få tillbaka abonnemangsuppgifter innan sexmånadersperioden går ut.

Hoppas på självsanering

Ett problem för polisen är att de i många fall måste ha ett domstolsbeslut, från till exempel USA eller Kanada, för att få ut uppgifter från företagen. Men när polisen sedan vänder sig till den svenska nätoperatören, med IP-adress och tidsstämpel, är uppgifterna som skulle kunna avslöja förövaren raderade eftersom datan bara sparas i sex månader. Vill du förändra det?

– Nej. Däremot tror jag att vi kan ha en diskussion så att vi får till stånd spår som är snabbare i USA och Kanada. Så vi kan få tillbaka informationen snabbare och därmed klara tidgräsen.

Det pågår en utredning för att se över hur lagstiftningen om bland annat olaga hot och ofredande kan uppdateras. När kan vi få se en ny lagstiftning?

– Det är troligt att den i så fall träder i kraft vid halvårsskiftet 2017.

Det har ju förekommit fall, till exempel i Italien, där höga chefer på Google har dömts i domstol för saker som har publicerats på Google videos. De friades senare i konstitutionsdomstolen. Men tror du att vi kommer få se fler fall av den typen?

– Det finns en sådan risk. Jag skulle vilja att vi inte kommer dit. Utan att de här sajterna eller leverantörerna, i stället klarar upp och upprätthåller sina egna användarvillkor. Självsanering, helt enkelt. Så att det inte är i domstol vi måste tvinga dem till att ta ansvar eller i en lagstiftning.

”Vi måste göra det här tillsammans”

Vår granskning visar ju att det finns rätt stora brister i det självsanerande arbetet.

– Uppenbarligen. Det finns brister både i det självsanerande arbetet och i samhällsdiskussionen. Därför är det bra att Aftonbladet granskar och lyfter fram det här.

Tror du att det räcker att företagen själva ska ta det ansvaret?

– Jag utesluter inte att det kommer en ny lagstiftning. Om inte tjänsteleverantörerna tar sitt ansvar är det svårt att få samma effekt med lagstiftning. Vi måste göra det här tillsammans.

Vad tycker du barn som kränks på nätet ska göra?

– De ska polisanmäla. Självklart. Och anmäla till tjänsteleverantören om användarvillkoren bryts. Det är bara genom anmälning som polisen har möjlighet att fast förövaren. Men polisen måste bli betydligt bättre på den här typen av brott. Det visar ju inte minst er granskning.

ARTIKELN HANDLAR OM

#Näthatad

Kik

Facebook

Youtube