"Helen-mannen" har fått skyddad identitet

NYHETER

På initiativ från skattemyndigheten har "Helén-mannen" fått hemlig identitet.

Myndigheten ringde upp 52-åringens advokat.

- De sa att det kunde skada den misstänkte om uppgifter lämnades ut, säger advokaten Sven Jernryd.

Foto: Skattedirektör Bo Andersson tog beslutet om skyddad identitet.

I måndags beslutade skattemyndigheten att den 52-åriga man som misstänks för sexmordet på Helén Nilsson ska få en spärrmarkering i folkbokföringens register.

Det innebär att ingen kan få ut personuppgifter om honom eller hans anhöriga utan att det prövas av myndigheten.

"Ville ha ett besked"

Men det var inte den misstänkte som själv begärde hemligstämplingen - utan skattemyndigheten i Falkenberg.

- De ville ha ett besked till hur min klient ställde sig till en spärrmakering och det godtog han. Med utgångspunkt från det bad jag honom underteckna en handskriven handling som författades i hans cell och som jag skickade över per fax, säger 52-åringens advokat Sten Jernryd.

En sekretessmarkering är mycket svår att få.

Endast drygt 9 000 personer, en promille av befolkningen, har fått sina ansökningar beviljade.

Varken den misstänkte 52-åringens advokat eller skattemyndigheten känner till någon konkret hotbild mot mannen eller hans anhöriga.

Direktörsbeslut

Skattedirektör Bo Andersson, som tog det slutgiltiga beslutet och genomförde spärren anser att hans beslut är väl underbyggt i sekretesslagen.

- Jag har ingen ambition att hålla hans namn eller adress hemlig men det är ingången till hans anhöriga, det är de vi vill skydda, säger Bo Andersson.

Skattemyndighetens beslut togs som en direkt följd av mediebevakningen.

"Skyldighet att fundera"

- Du kan tänka dig en dag hur det ser ut när du får många journalister på tråden och du varken vet ut eller in. Då har man en skyldighet att fundera över om uppgiften är offentlig eller inte, säger Bo Andersson.

Ska det inte handla om ett reellt hot?

- Det är inget fysiskt hot från journalister men paragrafen handlar mycket om integritetsaspekten.

Finns det ett hot från allmänheten mot de anhöriga?

- Nej, det tror jag inte, säger Bo Andersson.

Enligt Ingegerd Sterbeck på Riksskatteverket är inte ett starkt medietryck skäl nog för en spärrmarkering.

Beslutet ska undersökas

- Vi pratar om hot. Det är därför man ska ha skyddade personuppgifter, för att skydda personen. Standardfallet är en kvinna som är hotad av sin före detta man, säger hon.

Hon ska undersöka grunderna till skattemyndighetens beslut när det gäller 52-åringen.

- Det här följer inte normalfallet men innan jag säger varför det gått till så här skulle jag vilja prata med den ansvarige, säger Ingegerd Sterbeck vid Riksskatteverket.

Annika Sohlander