Socialdemokraterna leder löneligan

NYHETER

40 procent av riksdagskandidaterna tjänar mer än 400 000 kronor

Socialdemokraterna har alltid utgett sig för att vara ett arbetarparti.

Men dess representanter är numera allt annat än låginkomsttagare.

De socialdemokrater som kandiderar till riksdagsvalet i höst tjänar mer än inom alla övriga partier – inklusive moderaterna.

Undersökningen om riksdagskandidaternas löner har gjorts av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Sveriges Radio.

Den visar att nästan fyrtio procent av de socialdemokrater som ställer upp i valet i höst tjänar mer än 400 000 kronor per år.

”Ett problem”

– Det är ett problem för socialdemokratin så till vida att man under lång tid varit ett parti för de svaga i samhället, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap, till Ekot.

I dag är socialdemokraterna det parti som har högst andel höginkomsttagare – partiet har gått om moderaterna i löneligan.

Dessutom har socialdemokraterna minst antal låginkomsttagare bland kandidaterna - endast 17 procent tjänar upp till 200 000 kronor om året.

Proffspolitiker

Till viss del ligger förklaringen i att socialdemokraterna har fler kandidater som redan sitter i riksdagen.

– Vi har många så kallade proffspolitiker inom socialdemokratin. Med det menar jag sådana som har politiken som sin försörjning och födkrok i en eller annan mening, säger Tommy Möller till Ekot.

Enligt SCB är det omkring tio procent av svenska folket som tjänar 400 000 kronor om året eller mer.

Allt färre unga kandiderar

För biträdande partisekreteraren Håkan Juholt är lönerna inte så stort problem.

Han menar att det beror på att de valda socialdemokraterna gör ett så bra jobb att de ofta blir omvalda.

Behövs det förnyelse och föryngring i partiet?

- ja, tyvärr har vi färre unga personer på riksdagslistan i år än förra året.

Varför det? Varför engagerar sig allt färre unga i er politik?

- Jag har inget bra svar på det. Politikerns villkor är tuffa.

Håkan Juholt anser att högavlönade politiker kan hålla fast vid idealen om att skapa bättre villkor för de sämst ställda. Han nämner tidigare socialdemokratiska ledare som exempel, Hjalmar Branting, Per Albin och Olof Palme.

- Men den verkliga rannsakningen kommer när man kommer tillbaka till dem som valt en, när man kommer tillbaka till byggfutten, det är där den hårda granskningen sker.

Simone Söderhjelm, Mia Carron