"Nu är Amanda min egen igen"

NYHETER

Efter sex veckor får familjen Rosén begrava sin dotter

PHUKET

I över sex veckor har Amanda Rosén, 9, varit försvunnen efter flodvågen.

Nu är hon identifierad och kan flygas hem från Thailand för att begravas.

- Det är våran Amanda igen, efter allt kämpande, säger hennes mamma Åsa Rosén, 36,

Foto: URBAN ANDERSSON
GRÅTER - AV SORG OCH LÄTTNAD När Amanda Roséns dödsattest slutligen var undertecknad grät mamma Åsa Rosén. "Det känns som en seger och en befrielse", säger hon. Åsas pappa Tommy Rosén var med och hämtade hem Amanda.

När tsunamin vällde in över Green Beach Resort i Khao Lak den 26 december kom familjen Rosén från Norrköping ifrån varandra i de virvlande strömmarna.

Linnea, 9, och hennes mamma Åsa överlevde flodvågen.

Pappa Lars Nilsson, 41, skadades i benen, men överlevde även han.

Efter Amanda fanns det inga spår.

Först efter att familjen kommit hem till Sverige fick de veta att Amanda troligen hittats.

Stor hjälp av vänner

- Vi har haft en stor grupp av vänner som tillbringat natt och dag framför datorn för att hjälpa oss. Det är tack vare efterlysningar på internet och Amandas hemsida som hon kunde hittas, säger Åsa Rosén.

"Tempelflickan"

Amanda gick under benämningen "Tempelflickan" på internet eftersom kroppen först fördes till ett tempel söder om Khao Lak och sedan till templet Yan Yao i Takuapa.

- Det känns konstigt. För två år sedan var vi alla fyra i det första templet hon fördes till. Vi strosade runt där, pratade med munkarna och tittade på djuren, berättar Åsa.

- Dessutom fördes jag och Linnea dit på måndagen efter katastrofen. Det var en uppsamlingsplats för överlevande.

Grät av sorg och lycka

Åsa och hennes pappa Tommy Rosén, 61, som hjälpt och stöttat sin dotter, fick det första tipset om att Amandas kropp fanns i ett tempel den sjätte januari.

Två veckor senare var de säkra.

För en vecka sedan kom Åsa tillsammans med sin pappa till Thailand för att hämta hem Amanda.

När beskedet kom att hon var identifierad och dödsattesten undertecknad grät Åsa av både lycka och sorg.

Stor befrielse

- Vilken lättnad. Det känns som en seger och en stor befrielse. Nu är Amanda min igen.

- Men det är jobbigt att veta att man ska leva så många år med sorgen efter henne. Föräldrar ska inte överleva sina barn.

På måndag hålls en ceremoni vid flygplatsen för Amanda och de andra omkomna som då flygs hem till Sverige.

Per-Ola Ohlsson