Experter oeniga om Abiy Ahmeds betydelse

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
2015 inleddes stora, regimkritiska protester i regionen Omoria. De spreds sedan till Amhara. Protesterna anses ha bidragit starkt till regimskiftet 2018. Arkivbild.
Foto: AP/TT
2015 inleddes stora, regimkritiska protester i regionen Omoria. De spreds sedan till Amhara. Protesterna anses ha bidragit starkt till regimskiftet 2018. Arkivbild.

Vissa ser honom som en frisk fläkt, en visionär och fredsmäklare på Afrikas konflikthärjade horn.

Andra anser att Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed har fått draghjälp, och att det var folkrörelser som banade väg för den förändring som nu gett honom Nobels fredspris.

43-åringen var redan på förhand favorittippad att få priset. Utnämnandet, som meddelades i Oslo på fredagsförmiddagen, har fått positiva reaktioner.

– Det är ett stort erkännande för Abiy Ahmeds fredsdiplomati, för hans politik i Etiopien och för regionen, säger den norske Etiopienexperten Kjetil Tronvoll till TT.

Folkrörelserna

Andra reser vissa frågetecken.

– Jag tycker att man glömmer de krafter som har varit drivande bakom Abiy Ahmeds framgångar, säger Redie Bereketeab, konfliktforskare vid Nordiska Afrikainstitutet.

Han påpekar att det var stora, folkliga protester som ledde till regimskiftet våren 2018, då förre premiärministern Hailemariam Desalegn plötsligt avgick och ersattes av Abiy Ahmed.

– När han tillträdde som premiärminister hade unga folkrörelser, som Qeerroo, demonstrerat och strejkat för politisk och demokratisk förändring i Etiopien i flera år.

2015 utbröt stora protester i Abiy Ahmeds hemregion Oromia – en av nio självstyrande etniska regioner i Etiopien. Protesterna drevs av rörelsen Sagalee Qeerroo Bilisumaa, ungefär: De ungas röst för frihet, och krävde bland annat större folkligt inflytande och frisläppandet av politiska fångar.

Demonstranterna mötte hårt motstånd. Hundratals personer dödades av säkerhetspolis och tiotusentals greps, enligt Human Rights Watch.

Året därpå blev Abiy Ahmed minister för forskning och ekologi. I februari 2018 valdes han till ledare för OPDO. Det är ett av de fyra partier som sedan 28 år ingår i den regerande koalitionen Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front, EPRDF.

– Abiy Ahmed själv var en del av systemet innan regimen gjorde en helomvändning. På grund av protesterna stod EPRDF inför ett vägval – att ändra kurs eller att låta samhället kollapsa, säger Redie Bereketeab.

"En visionär"

En sak är säker – sedan Abiy Ahmed tillträdde som premiärminister i april 2018 har han knappast legat på latsidan. En rad reformer har införts – internetcensuren har hävts, fall av tortyr inom säkerhetspolisen har lagförts och kvinnors ställning i samhället har stärkts. Tusentals politiska fångar har släppts.

Abiy Ahmed visade också tidigt prov på sin ambition att agera fredsmäklare i en våldshärjad region. 2018 slöts ett fredsavtal med grannlandet Eritrea, som i årtionden hade legat i bitter gränskonflikt med Etiopien.

– Han kom in med en vision om fred och kärlek, och har sedan dess gjort i princip allting rätt. Han har till och med orkat engagera sig i både Sudan och Djibouti. Han är otroligt viktig för Afrikas horn, säger Sigrún Rawat, biträdande direktör på forskningsinstitutet Sipri.

Hon ser inte några problem med att Abiy Ahmed ensam tilldelas priset.

– Fredsavtal och stora reformer är aldrig en persons förtjänst. Det är dessutom givetvis sant att Abiy Ahmed kom in i bilden vid helt rätt tidpunkt, och att tiden för förändring var mogen. Men ofta krävs det att en modig politiker tar det avgörande steget, säger hon.

– Det gjorde han.

Etniska konflikter

För pristagaren Abiy återstår de stora utmaningarna främst på hemmaplan. Parallellt med det senaste årets reformer har etniska motsättningar blossat upp i Etiopien. Konflikter mellan väpnade falanger från flera olika folkgrupper har drivit uppemot tre miljoner etiopier på flykt i landet, enligt Observatoriet för internflyktingar, IDMC.

En svepande formulerad antiterrorlag används dessutom fortfarande för att gripa dissidenter på lösa eller obetydliga grunder, enligt Amnesty International.

– De etiopier som inte anser att han gjort tillräckligt för att stävja de växande motsättningarna skulle nog kunna ha åsikter på den här utnämningen, säger Redie Bereketeab.

Publicerad:

LÄS VIDARE