Dansk Folkeparti tappar till extrempartier

avTT

1 av 3 | Foto: Johan Nilsson/TT
Dansk Folkepartis (DF) grundare Pia Kjærsgaard signerar sin biografi åt personal på McDonald's efter en valdebatt. Efter ett succéval 2015 ser DF ut att få halverat stöd i folketingsvalet den 5 juni.

Kontroversiella Dansk Folkeparti har blivit rumsrent i Danmark.

Klivet in i maktens kärna verkar dock kosta väljarstöd – till än mer extrema krafter.

– Andra har plockat upp frustrationen hos danskarna, säger partiets grundare Pia Kjærsgaard, som inför folketingsvalet kampanjar på McDonald's.

De frustrerade danskarna som Dansk Folkepartis Pia Kjærsgaard talar om är de väljare som anser att det går för långsamt med att driva igenom en ännu hårdare linje mot invandrare i Danmark.

– Om vi hade kunnat gå snabbare framåt hade vi gjort det, men det kan vi inte bara göra. Vi måste kompromissa, säger Pia Kjærsgaard.

Den mest hårdförda linjen står det nybildade högerextrema partiet Stram Kurs för. Grundaren och partiledaren Rasmus Paludan har i en Youtube-film bränt Koranen inlindad i bacon och partiet vill deportera alla muslimer.

– Han gör saker som jag inte kan identifiera mig med över huvud taget. Det är obehagligt. Paludan har en fientlighet mot andra på ett sätt som vi i Danmark inte har upplevt tidigare, säger Kjærsgaard till TT:s utsände.

Halvvägs in i ett valmöte på McDonald's i Brøndby i utkanten av Köpenhamn räcker 40-årige Mikkel Stilling upp handen.

– Pia Kjærsgaard, hur ser du på ett framtida samarbete med Stram Kurs och Nye Borgerlige?

"Extremt obehaglig"

Högerpopulistiska Dansk Folkepartis (DF) förgrundsgestalt de senaste 24 åren skräder inte orden när hon beskriver Rasmus Paludan.

– Jag tycker att han är extremt obehaglig, om jag ska tala klarspråk, säger 72-åringen inför ett 60-tal åhörare.

De nya partierna Stram Kurs och Nye Borgerlige – som också förespråkar en hårdare invandringspolitik än vad DF gör – balanserar på tröskeln till folketinget.

– Om Stram Kurs och Nye Borgerlige kommer in i folketinget kommer vi att få se ännu fler frustrerade danskar. Det går inte att komma in i folketinget och säga: "nu gör vi om allt". Det går bara inte. Politik handlar om kompromiss. Du måste prata även med dem som inte tycker som du, säger den tidigare partiledaren.

När hon var med och bildade Dansk Folkeparti 1995 var DF nykomlingen som ingen ville ta i med tång. Det starkt invandringskritiska partiet kom att förändra den danska offentliga debatten i grunden och tog plats i Christiansborg 1998.

– Rumsrena, det blir ni aldrig, sade den socialdemokratiske statsministern Poul Nyrup Rasmussen när folketinget öppnades året efter.

Halverat stöd?

20 år senare har exempelvis Socialdemokraterna sagt "ja tak" till flera åtstramningar inom invandringspolitiken i linje med DF:s politik.

– Dansk Folkeparti har inte längre monopol på en åtstramad invandringspolitik. Det finns flera stora partier som driver samma politik. Det som var anmärkningsvärt förr är helt mainstream i dag, säger Kasper Møller Hansen, statsvetarprofessor vid Köpenhamns universitet.

I väljarnas ögon blev partiet rumsrent på allvar vid valet för fyra år sedan. Med sina 21,1 procent blev Dansk Folkeparti landets näst största parti efter Socialdemokratiet (26,3) och Pia Kjærsgaard valdes som folketingets talman.

Att få sin politik omfamnad av partier som tidigare avskydde den verkar dock ha blivit en pyrrhusseger.

– Enligt opinionsmätningarna kommer deras stöd att halveras i folketingsvalet (den 5 juni), säger Møller Hansen.

Dansk Folkeparti har redan svarat för ett katastrofresultat. I EU-valet – där partiet 2014 fick en fjärdedel av rösterna – tappade DF tre av fyra mandat. Förutom att DF:s politik anammats av andra är en trolig orsak till det förväntade tappet att väljare gått över till just Stram Kurs och Nye Borgerlige.

– Vi har några motspelare som har tagit över delar av vår politik och andra har plockat upp frustrationen hos danskarna, säger Kjærsgaard.

Inte sista valkampanjen

En annan förklaring är att allt faktiskt inte handlar om invandring och integration i Danmark. Mätningar visar att klimatet för första gången i historien är väljarnas viktigaste fråga i ett danskt val. Även välfärdsteman som sjukvård och pensioner kommer före invandringsfrågan.

– Vi får inte de fina resultat vi fick sist, men vi kämpar på, säger Kjærsgaard under besöket på snabbmatsrestaurangen.

Platsen för valdebatten med Mattias Tesfaye, danska socialdemokraternas talesperson för invandringsfrågor, är vald med omsorg. Under veckorna fram till folketingsvalet nästa onsdag har Kjærsgaard även varit gästbartender på en pub och serverat korv från pølsevagnar.

– Det är mycket typiskt Pia Kjærsgaard och Dansk Folkeparti. De anspelar på allt som är danskt och pølsevagnar är det mest danska vi har, säger Kasper Møller Hansen.

När debatten och frågestunden är över delar hon ut gratisexemplar av sin självbiografi. Kön ringlar sig lång och såväl väljare som McDonald's-personal vill ta selfies med henne och få boken signerad.

Trots att hon 2012 lämnade över partiledarskapet till Kristian Thulesen Dahl är Pia Kjærsgaard fortfarande Dansk Folkepartis mest kända politiker och ett draglok i valkampanjen.

– Det här är min 14:e valkampanj och jag förväntar mig inte att det är min sista. Så länge jag själv vill och väljarna gillar mig blir jag kvar.