AMV stoppar nödfallsövertid i Uppsala

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Under pandemin har belastningen på infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset varit hög och extra infektionsfilialer skapats. Det höga trycket ledde till att regionledningen började använda sig av nödfallsövertid utan individuell prövning. Det har Arbetsmiljöverket nu förbjudit. Arkivbild.

Under vårens pandemi har Region Uppsala beordrat läkare och sjuksköterskor till omkring 40 000 timmar nödfallsövertid. Nu har Arbetsmiljöverket (AMV) förbjudit fortsatt användande av nödfallsarbete.

Arbetsmiljöverkets förbud mot att använda nödfallsövertid kopplas till ett vite om 100 000 kronor och gäller omedelbart. Nödfallsövertid får, enligt arbetstidslagen, tas ut när förhållandena kräver det vid en natur- eller olyckshändelse eller vid liknande omständigheter som inte arbetsgivaren kan förutse.

Användandet av nödfallsövertiden under coronapandemin anmäldes till Arbetsmiljöverket av huvudskyddsombudet när Region Uppsala fortsatte med den trots att flera månader gått.

– Jag kan bara säga att vi inte har överutnyttjat det här. Tvärtom är vi oerhört rädda om vår personal, säger Rebecca Fredriksson, tf regiondirektör i region Uppsala.

Stort skämt

Knut Bodin är huvudskyddsombud för läkarna i regionen och var den som gjorde anmälan till Arbetsmiljöverket. Han håller inte med regiondirektören.

– Det är ett stort skämt, de är tamejfan inte rädda om personalen, säger han.

Han tycker siffrorna talar för sig själva. Under våren har regionen – enligt honom – beordrat läkare och sjuksköterskor omkring 40 000 timmars nödfallsövertid.

– Det är otroliga mängder. Problemet med nödfallsövertid är att det inte finns någon bortre gräns och att man här använt det utan någon individuell prövning. Man kan ju ha förståelse för att det användes i början av pandemin, men jag har svårt att tro att man kan anse att drygt fyra månader är motiverat, säger Knut Bodin.

Han tycker att regionledningen borde börja lyssna på huvudskyddsombudet.

– Jag tycker att politikerna borde ta sig en rejäl funderare på hur tjänstemännen hanterar arbetsmiljön. Det finns en inkompetens.

Utifrån hans perspektiv hade det varit bättre om regionen hade valt att aktivera krislägesavtalet, vilket region Stockholm gjort under pandemin. Krislägesavtalet innebär bland annat en högre ersättning och att arbetstiden ökas till 48 timmar i veckan.

– Jag tror att situationen hade varit annorlunda, då hade vi inte fått en så omfattande nödfallsövertid och det hade kanske blivit en mer selektiv bedömning. Dessutom skulle det ge en extra kompensation till dem som sliter, säger Knut Bodin.

Ingen gräns

Anna Wadenhov, HR-direktör på Akademiska sjukhuset, säger att regionen valde att försöka undvika aktivering av krislägesavtalet eftersom det skulle ge så hög veckoarbetstid när personalen redan var hårt belastad.

– Vi har inte haft någon ekonomisk diskussion kopplat till det, utan det har handlat om att vi ville värna vår personal, säger hon.

Hon säger att Knut Bodins kritik mot tjänstemännens bristande kunskaper om arbetsmiljö får stå för honom och att hon inte håller med.

Jan Sandberg, sektionschef på Arbetsmiljöverket, säger att det tidigare fanns en gräns för hur länge nödfallsövertid kunde tas ut. Den gränsen är dock borttagen och exempelvis under orkanen Gudrun 2005 gav Arbetsmiljöverket elbolagen tillstånd att använda nödfallsövertid tills strömavbrotten var åtgärdade.

– Under pandemin kunde vi se att det nog fanns fog för att använda nödfallsövertid från mitten av mars till mitten av maj, men att situationen sedan har stabiliserats. Vi skulle behöva titta närmare på var gränsen går i det här fallet.

Publicerad:

LÄS VIDARE