Skärpta betygskrav får dramatiska effekter

avTT

Foto: Bertil Ericson/TT
Om de särskilda behörighetskraven till högskolan varit tuffare skulle tiotusentals av de studenter som antogs i höstas ha sållats bort. Arkivbild.

Regeringen vill se tuffare antagningskrav till vissa högskoleutbildningar.

Men det skulle få dramatiska effekter, visar en färsk analys. Grundlärarutbildningen skulle knappt få några antagna alls.

Studenter som inte kan uttrycka sig begripligt i text. Studenter som inte klarar matte på akademisk nivå. Och framför allt: alldeles för många studenter som hoppar av utbildningen.

Med jämna mellanrum varslar högskolevärlden om problemen som bristande förkunskaper för med sig. Och höjda antagningskrav till lärarutbildningarna finns med i januariavtalet som regeringen slöt med Centern och Liberalerna.

Nästan nio av tio

Nu har Universitets- och högskolerådet (UHR), på uppdrag av den förra regeringen, analyserat vad som skulle hända om kraven på särskild behörighet skärptes inte bara för förskollärar-, grund- och ämneslärarutbildningarna utan också för sju andra stora yrkesutbildningar, bland annat till jurist och sjuksköterska. Den modell UHR förespråkar innebär att de sökande måste ha lägst betyget C i de kurser som krävs för särskild behörighet. I dag räcker det med E.

Resultaten kan säkert få en och annan att dra efter andan. Avhoppen skulle visserligen minska, men samtidigt skulle andelen behöriga och därmed antagna sjunka mycket kraftigt. Värst ser det ut för grundlärarutbildningen som, om de tuffare kraven gällde, skulle tappa hela 86 procent av de antagna. Motsvarande andel för högskoleingenjör är 79 procent och för förskollärarutbildningen 68 procent.

– Jag trodde inte att det skulle bli så stor effekt. Resultatet tyder på att de sökande söker utbildningar vars behörighetskrav ligger precis i närheten av det de uppfyller, säger avdelningschef Susanne Wadsborn Taube vid UHR.

Tryck på komvux

Förändringarna för både enskilda och hela utbildningssystemet skulle bli omvälvande. Andelen män, personer med utländsk bakgrund och personer från lågutbildade hem skulle krympa ytterligare i högskolan. Trycket på komvux, där betyg kan läsas upp, skulle öka medan högskolorna skulle få svårt att fylla sina utbildningar. Arbetsgivare skulle sannolikt få en mardrömstillvaro. Med andra ord: Modellen är inte genomförbar.

– Inte som det ser ut nu, så klart. Men detta är en ögonblicksbild från höstterminen 2018. Vi tror att eleverna i gymnasieskolan kommer att se till att uppfylla behörighetskraven den dag det är dags. Men vi vet inte om det kommer att ske på bekostnad av andra kurser i gymnasieskolan, eller om eleverna går till komvux för att bli behöriga, säger Susanne Wadsborn Taube.