Bangladesh försöker flytta ovilliga rohingyer

avTT

Foto: Dar Yasin/AP
UNHCR har börjat intervjua rohingyaflyktingar i flyktinglägren i Bangladesh om hur de ställer sig till att återvända till Myanmar. Bangladesh regering vill att återflytten ska starta den 22 augusti.

Bangladesh och Myanmar planerar ett nytt försök att återföra rohingyaflyktingar till Myanmar – bara ett par veckor efter det att lokala journalister vittnat om att ett nytt krig har brutit ut i området.

– Jag tror inte att det finns några frivilliga rohingyer som ställer upp på det här, säger Anders Frankenberg, biståndschef på Sida i Myanmar.

Myanmar har godkänt att 3 450 rohingyer återvänder till Myanmar. Personerna ska bland annat ha dokument som styrker att de bott länge nog i Myanmar, men exakt vad det innebär eller vilka dessa är står inte helt klart. Bangladesh har satt den 22 augusti som start för återflytten. Det är nästan på dagen två år efter det att den stora flyktingvågen startade från Myanmar till Bangladesh, den 25 augusti 2017.

Över 700 000 människor flydde militärens härjningar, som enligt FN innefattade massavrättningar, mordbränder och gruppvåldtäkter. I en FN-rapport publicerad i september 2018 anklagades Myanmars arméchef för att ha orsakat ett ”folkmord” och "brott mot mänskligheten”. Rapporten anklagade även Aung San Suu Kyis regering för att ha bidragit till brottens omfattning genom att ha tillåtit hat och hets mot rohingyerna samt genom att begränsa medier och kritiker att nå ut.

Regeringen i Myanmar har avvisat rapportens slutsatser.

Reda ut intresse

FN:s flyktingorgan UNHCR i Myanmar och Bangladesh informerades i förra veckan om ländernas planer på att återföra flyktingar och organisationen försöker ta reda på om det finns intresse bland rohingyerna för att återvända.

Om återflyttningsförsöket kommer att bli av är osäkert. Anders Frankenberg menar att det finns många frågetecken, inte minst på den myanmarska sidan. Risken är att Myanmar hänvisar rohingyerna till särskilda återföringsplatser som har upprättats i Myanmar – utan att de har möjlighet att ta sig därifrån.

– På pappret står det att man ska kunna flytta tillbaka till sin by, om den finns kvar, eller till ett närliggande område. Men ingenting av detta är förberett, säger Frankenberg.

Han poängterar även den upptrappade konflikten i de områden som rohingyer flytt från, där striderna mellan militären och rebellgrupper tilltagit. Lokala journalister har kallat utvecklingen ett nytt krig men hur illa läget är på plats är väldigt svårt att veta eftersom området är, och länge har varit, nästan omöjligt att ta sig till både för hjälparbetare och för journalister. I slutet av juni släckte myndigheterna även ner internet i delar av delstaterna.

– Min personliga åsikt är att det inte finns några förutsättningar för rohingyer att återvända. Det är ingenting som har förändrats i området, snarare försämrats med det här kriget, säger Anders Frankenberg.

Rohingyerna i Myanmar saknar medborgarskap, möjlighet att röra sig fritt och tillgång till hälsovård och utbildning. Enligt Frankenberg har ingenting av det ändrats.

Tidigare försök

Redan förra året gjordes försök att få rohingyaflyktingar att flytta tillbaka till Myanmar. I november 2018 fanns det en lista med 2 260 rohingyer som skulle återföras. Men de vägrade eftersom det inte fanns några garantier för deras säkerhet.

Det som ligger bakom det nya återföringsförsöket tror Frankenberg är att man vill visa på resultat. Han poängterar att det snart är tvåårsdagen för krisen och att FN:s generalförsamling möts i september, där båda länderna tidigare kritiserats för att inte ha gjort nog för att lösa situationen.

– Vi vet inte vad den politiska viljan är i Myanmar. Officiellt säger de att rohingyerna är välkomna tillbaka och att man är redo att ta emot återvändare. De hävdar att det är Bangladeshs fel att de inte kommer tillbaka. Och från Bangladesh säger man att det inte finns några förutsättningar för att flytta tillbaka, säger Anders Frankenberg.

Frankenberg pekar på att situationen har försämrats i Myanmar under de senaste åren, inte bara för rohingyer.

– Civilsamhället har fått det svårare på flera plan, journalister har fått det svårare att arbeta, biståndsorganisationer och FN har begränsats i sitt agerande. Det är många tecken som pekar på att det här är en stat som vill ha kontroll och inte vågar gå i en demokratisk riktning, säger Anders Frankenberg.

Över 900 000 flyktingar bor i lägren som är belägna i Cox's Bazar i Bangladeshs sydligaste delar, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Linjen från Bangladesh är att ingen ska tvingas att återvända till Myanmar. Myanmar har hittills nekat rohingyer medborgarskap.

Rättad: Tidigare förekom en felaktig uppgift om hur många flyktingar som bor i lägren runt Cox's Bazar.