Snöbrist hotar Europas skidbackar

Petra Hedbom/TT

Publicerad 2023-09-06

Stängda liftar i La Féclaz, nära Chambéry, i franska Alperna i januari i år.

Hälften av Europas alla skidorter kan sakna tillräckligt med snö i framtiden. Den bistra verkligheten väntar om medeltemperaturen stiger med 2 grader, enligt franska klimatforskare.

Forskarna har undersökt över 2 000 skidorter runt om i Europa och gjort uppskattningar om hur dessa kommer att påverkas vid 2 respektive 4 graders höjning av medeltemperaturen. Och det är ingen munter bild som träder fram.

Redan vid 2 graders uppvärmning kommer, enligt analysen, 27 procent av orterna att vara snöfattiga. Detta trots att produktion av konstsnö har tagits med i beräkningen. Utan konstsnö är det i stället hälften av orterna som drabbas hårt.

– Det är ingen överraskning att skidåkningen kommer att påverkas av den globala uppvärmningen, men det blir väldigt konkret i den här studien, säger Gustav Strandberg, forskningsledare och klimatforskare på SMHI.

Konstsnö kostar

Konstsnö används redan i dag i stor omfattning och möjliggör att skidåkare kan njuta av pisterna under längre tid. Men produktionen av konstsnö kräver mycket energi och vatten som bidrar till ökade utsläpp vilket i sin tur snabbar på uppvärmningen. Dessutom tror forskarna att det kommer att vara för varmt för att ens producera konstsnö i till exempel södra Europa.

– Konsekvensen kommer bland annat bli att fler får längre till närmaste skidbacke, säger Gustav Strandberg.

I dagsläget ser vi ut att gå emot minst 2,7 graders uppvärmning till år 2100 enligt Climate action tracker. Om medeltemperaturen i stället höjs med 4 grader jämfört med förindustriell tid kommer 75 procent av alla skidorter att ha för lite snö för att kunna bedriva samma verksamhet som i dag.

Märks i Sverige

I Sverige har det bland annat visat sig i att skidsystem senarelagt sina premiärer. Förra året behövde till exempel Branäsgruppen senarelägga öppnandet av liftar och pister i Kungsberget.

– På SMHI observeras en förkortning av snösäsongen och den största förändringen ser vi i norra Svealand och södra Norrland, säger Gustav Strandberg.

Enligt forskarna bakom artikeln, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change, är detta den första analysen som tagit med energiåtgången och utsläppen som produktion av konstsnö innebär i beräkningen.

– När vi gör anpassningar för att bättre klara skyfall eller värmeböljor känns det kanske mer självklart än att använda energi och maskiner för att människor ska kunna åka skidor fler dagar per år. Det blir på sätt och vis en konstgjord värld, säger Gustav Strandberg.