Eleverna fick nog – anmälde skolan: ”Inga vuxna säger ifrån”

Rebecka, 14, har fått rasistiska kommentarer sedan förskoleklass

Av: Helena Trus

Publicerad:
Uppdaterad:

I flera år såg de två skolkompisarna hur deras vän Rebecka utsattes för påhopp på grund av sin hudfärg.

Till slut fick flickorna nog – och anmälde skolan för att inte ha fått stopp på kränkningarna.

– Om det bara fanns en vuxen som vågade säga ifrån... men det gör det inte, säger Matilda, 15.

Rebecka, 14, har gått i samma skola sedan förskoleklass. Redan då fick hon kommentarer om sin hudfärg. Kommentarer som kändes, men som hon då viftade bort.

Hon är en av få mörkhyade elever på skolan, berättar hon.

– Jag minns första gången en elev på skolan kallade mig för n-ordet. Det var i sexan. Innan dess hade jag inte tagit så illa upp av vad de sa, men då gjorde jag det, säger Rebecka.

Situationen på skolan, som är kommunal och ligger i en villaidyll i södra Stockholm, blev med tiden värre. Trots att problemen upprepade gånger påtalats för både lärare och rektor. I somras bestämde sig två av Rebeckas vänner för att anmäla skolan till en rad olika myndigheter för att de upplevde att skolan inte agerade.

Skoleleverna Matilda och Rebecka vill lyfta situationen på skolan i södra Stockholm, där de upplever att rasistiska kommentarer är ett problem.
Foto: BJÖRN LINDAHL
Skoleleverna Matilda och Rebecka vill lyfta situationen på skolan i södra Stockholm, där de upplever att rasistiska kommentarer är ett problem.

”Under de senaste åren har eleven bland annat kallats för flodhäst doppad i lera, på grund av hennes utseende, hon är mörkhyad... ”.

Ur elevernas anmälan.


”Känt att jag överreagerar”

Rebecka heter egentligen något annat. Det gör även en av kompisarna som anmälde, som vi kallar Matilda. Båda flickorna vill vara anonyma, men tycker det är viktigt att berätta, och har sina föräldrars stöd att göra så.

– Förra terminen mådde jag väldigt dålig på grund av det som hände och hade inte ork att lägga tid på skolan. I åttan var det värst, jag var deprimerad. Det kändes inte som att lärarna tog det vi sa på allvar, säger Rebecka.

Hon berättar om hur hon har hittat kommentarer om sig själv skrivna på bänkar i skolan. Kommentarer om hennes vikt. N-ordet. På Snapchat spreds tidigare i år bilder på henne och två andra mörka elever på skolan.

– Det stod typ att ”det de hade gemensamt var att de var n-ordet”, säger Matilda, 15. Vi visade videon för en lärare, men det kändes mest som att de tyckte att det var en börda att behöva ta i det här.

– Jag tog illa upp och blev ledsen, säger Rebecka. Jag är glad att jag har vänner som står upp för mig. Jag har alltid känt att jag bara överreagerar, men har insett att det gör jag inte.

Efter händelsen med videon gjorde skolan i slutet på mars, enligt rutin, en kränkningsanmälan till utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

Hårt klimat

Både Rebecka och Matilda upplever att klimatet på skolan rent generellt är hårt, och att det även förekommer homofobiska och sexistiska kommentarer.

–  Det finns ju ett långt historiskt förtryck i grunden och det finns elever som tar illa upp. Det är ett hårt klimat, det har blivit som normaliserat. Skolan säger att de försöker göra något åt det här, men sedan fortsätter det bara, säger Matilda.

– Jag har blivit kallad manshatare av andra elever för att jag engagerar mig. Rebecka är min kompis, och jag känner ett ansvar för henne, jag bryr mig om henne. Det hade räckt med att i alla fall en lärare hade reagerat.

Foto: BJÖRN LINDAHL
Rebecka berättar att hon har blivit utsatt för rasistiska kommentarer på en skola i södra Stockholm i flera år. Till slut fick en av hennes bästa kompisar Matilda nog och anmälde skolan.
Foto: Privat
Rebeckas mamma Faith har också anmält skolan till Skolinspektionen, Barn- och elevombudet, Diskrimineringsombudsmannen och Stockholm stad. ”Jag har ett barn på en annan skola i södra Stockholm men inte haft alls samma upplevelse eller problematik där. Det är en skola som är väldigt integrerad”, säger hon.

”Vi har varit och pratat om detta hos rektorerna flera flera gånger men det händer ingenting. Alla kommentarer fortsätter. När våran vän valde att konfrontera en av de som mobbat och kallat henne n-ordet blev istället hon anmäld av skolan för att han ”mobbaren” upplevde situationen som hotfull”.

Ur elevernas anmälan.


”Lärare säger n-ordet”

I somras bestämde sig Matilda och en annan kompis till Rebecka för att anmäla skolan till Skolinspektionen, Diskrimineringsombudsmannen, DO, Barn- och elevombudet, BEO, och Stockholm stad.

– Det är inte tillräckligt med diskussioner eller temadagar om rasism, säger Matilda. Vid ett tillfälle, när en elev kallade Rebecka för n-ordet, blev hon väldigt arg. Men då anmäldes hon till trygghetsgruppen. Hon blev boven i dramat för att den andra eleven blev rädd när hon sa till och inte vågade komma till skolan. Rebecka har inte velat komma till skolan i ett halvår...

– En vecka efter att eleven kallat mig för n-ordet kom han till skolan med en Black lives matter-tröja, som att det ska få mig att tro att han stöttar rörelsen. Då konfronterade jag honom, säger Rebecka.

I anmälan skriver kompisarna också att även lärare på skolan använder n-ordet under lektioner.

– De säger n-ordet när de ska beskriva vissa saker historiskt, och försvarar det med att de säger det i utbildningssyfte. Vi har försökt prata med lärare om att vi reagerar på att de säger så. Om till och med vuxna säger n-ordet bidrar det till att det blir normaliserat, säger Matilda.

Rektorn: Inte använda n-ordet igen

Rektorn blev varse diskussionerna redan innan skolan blev anmäld i somras.

Hur reagerar du på det, att elever försökt lyfta att elever har tagit illa upp, men utan att få gehör?

– Jag tänker att det har använts i just utbildningssyfte för att visa att utvecklingen har gått framåt till det bättre i vårt samhälle. När vi uppmärksammades på elevernas upplevelse har vi emellertid haft en diskussion i kollegiet om hur vi kan göra på andra sätt. Lärarna kommer inte att använda n-ordet som en del i utbildningen igen i vår verksamhet. Det här skedde innan anmälan kom in.


”Vår lärare sa i klassrummet ”det är stor skillnad på att säga jävla prutt och jävla n-ordet (och använde sig av det ordet). Hon hade rätt i det hon sa men det är sjukt att hon använder det ordet när det satt elever där inne med afrikansk bakgrund”.

***

”När vi pratade med den läraren sa hon att det var utbildande syfte och att man får säga det som vit då. Det hade gått lika bra om hon bara hade sagt n-ordet. När vi försökte få medhåll från en annan lärare och pratade om det med henne i matsalen så sa även hon det ordet upprepade gånger”.

Ur elevernas anmälan.


Ritade hakkors

I mobilen har Matilda flera bilder på ritade och inristade hakkors. Ett på en skolbänk. På en labbrocksärm. Någon har gjort ett försök att rita över ett hakkors på skolfasaden.

– Det var ett stort hakkors målat på ett toalettlock, och det tog typ 1,5 år innan locket byttes ut. Vi försöker sudda ut och stryka över dem, även lärare har gjort det. De borde tänka att det här är ett stort problem på skolan och att det tyvärr är i den riktning vårt samhälle är på väg. Det räcker inte med att bara stryka över ett hakkors och problemen försvinner, säger Matilda.

Aftonbladet visar upp flera exempel på bilder med hakkors för rektorn, som inte upplever att klotter av rasistiska slag är vanligt förekommande i lokalerna.

– Men när de gör det är det förfärligt. Får vi reda på att det finns ett hakkors inristat någonstans i skolan så tar vi bort det direkt. När det är inristat går vaktmästaren och gör någon annan ristning tills dess vi kan slipa bort det. Det är viktigt att eleverna hjälper oss genom att komma och berätta för oss när de ser något liknande så att vi kan ta bort det. – Det låter fullständigt orimligt att ett hakkors skulle ha suttit kvar i 1,5 år.


Foto: Privat
Ett inristat hakkors på ett utebord på skolan från i slutet av augusti.
Foto: Privat
Hakkorset på skolan har sedan ristats över.
Foto: Privat
Hakkors ritat i ett skåp på skolan i södra Stockholm, bild från i början av oktober.
Foto: Privat
Överstruket hakkors på skolfasaden i slutet av augusti.

”De suckar när vi kommer upp och säger saker som ”vad är det nu då” och ”det är ni igen”. Den här typen av attityd mot dessa problem tycker vi är jobbig och obehaglig. Lärarna och rektorerna lyckas alltid vända varje situation som att det på något sätt är den utsatta elevens fel”.

Ur elevernas anmälan.


Foto: BJÖRN LINDAHL
Matilda och Rebecka har varit vänner sedan förskoleklass.
Foto: Privat
”Vi försöker sudda ut och stryka över dem, även lärare har gjort det. De borde tänka att det här är ett stort problem på skolan”, säger Matilda, 15 om att det förekommer hakkors på skolan.
Foto: Privat
Hakkors på en labbrock i skolan i södra Stockholm från i början på oktober.

Matilda vill stå upp för sin kompis och för vad hon tycker är rätt. Hon är även med i en jämställdhetsgrupp på skolan men säger att ”vi får ta skit för att vi står upp för saker och säger ifrån”.

– Det känns jättejobbigt att ansvaret ligger på oss. Vi orkar inte ta ansvar för att någon inte ska säga något rasistiskt till någon. Om det bara fanns en vuxen som vågade säga ifrån... men de gör det inte det.


”Vi vet inte vad vi mer kan för att få ett stopp på det här. Vi vill gärna att ni granskar vår skola. Det skulle visa på att i alla fall ni bryr er om vår vän och hennes välmående”.

Ur elevernas anmälan.


”Ett misslyckande”

Enligt skolans rektor ”jobbar vi aktivt mot kränkningar och mobbing” och har tydliga rutiner. Som att personalen alltid ska skriva en kränkningsanmälan som skickas till trygghetsgruppen på skolan, till rektorn samt till Stockholms stad.

Rektorn känner inte igen sig i den bild eleverna ger i sin anmälan, men kan inte kommentera enskilda fall med elever.

– Först och främst vill jag säga att ingen ska behöva uppleva sådana saker. Vi ser mycket allvarligt på det.

– Det är olyckligt att de upplever att de inte har blivit lyssnade på men vi tar situationen på allvar. Vi värnar våra elevers rätt till en trygg skolgång. Det gäller alla våra elever. Men det är ett misslyckande från oss när dessa elever upplever och beskriver sin situation på detta vis.

LÄS MER OM HUR SKOLAN KOMMENTERAR ANMÄLAN OCH SITUATIONEN HÄR.

Publicerad:

LÄS VIDARE