Catja, 32: ”Det är ett stort jävla trauma”

NYHETER


När Catja Karlberg, 32, skulle föda sitt andra barn sprack hon så svårt att hon sövdes ned för operation.

Hon vaknade upp med en stomi.

En undersökning har nu visat att läkarna missat att laga flera skador.

– Det är ett stort jävla trauma, säger hon.

1 av 10 | Foto: KRISTER HANSSON
I 13 månader har nu Catja Karlberg, 32, gått med svåra bristningar i underlivet som aldrig lagades efter förlossningen, trots att hon var nedsövd och både en förlossningsläkare och en tarmkirurg var närvarande. Det var när hon födde lilla Anya som hon sprack så svårt att hon fick den allvarligaste förlossningsskadan.

Aftonbladet berättade förra sommaren om Catja Karlberg från Mörarp i vår granskning av förlossningsskadorna "Trasigt underliv".

Det var för 13 månader sedan som Catja skulle föda sitt andra barn, lilla Anya. Hennes första barn, Ella, 5, förlöstes med akut kejsarsnitt varför Catja var att betrakta som vaginal förstföderska.

Men förlossningen gick inte som den skulle.

Sprack svårt

Bebisen kom plötsligt och hjärtljuden gick ned så det brådskade. En barnmorska hävde sig mot magen och mellangården klipptes, men det hjälpte inte. Anya kom ut med handen före och Catja sprack svårt.

Både den yttre och den inre ändtarmsmuskeln hade spruckit, liksom fem centimeter av tarmväggen och tio centimeter av mellangården.

Fick stomi

Catja skulle sys på operation och bad om att få bli nedsövd. Då upptäckte förlossningsläkaren hur omfattande skadorna var och tillkallade en tarmkirurg.

De beslutade att lägga en stomi, då tarmen förs ut genom en öppning på magen.

Tjatat och gråtit

Chocken var total när Catja vaknade upp ur narkosen.

Stomin skulle hon ha i sex månader för att avlasta tarmen under läkningsprocessen, men efter 13 månader har hon fortfarande kvar den.

Sedan förlossningen lider Catja av smärtor i underlivet. Hon har hela tiden känt att något är fel och har därför ringt, tjatat, gråtit och skällt sig till otaliga undersökningar.

Utredningar

– Jag vet inte hur många vaginala och anala utredningar jag gått på där de sagt att "du är hel, du är hel, du är hel", säger Catja.

– Det är ingen som har trott på mig. Läkaren sa att slutmuskeln såg hel ut och att det såg fint ut.

Hon sökte sig därför vidare från sitt eget landsting i Skåne till landstinget i Östergötland och överläkaren Eva Uustal, expert på förlossningsskador vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Ultraljud

Där undersöktes Catja i januari, knappt ett år efter förlossningen. Undersökningen visade att hon har flera kvarvarande bristningar.

– Läkaren såg på ultraljudet vad som var trasigt och jag såg det själv på skärmen.

Den inre ändtarmsmuskeln liksom mellangården hade inte lagats korrekt, utan var fortfarande trasiga.

Remiss för operation

– De har missat allt, säger Catja.

– Jag hade ju hoppats bli av med min stomi för sex månader sedan, men det var ju tur att jag inte blev det för då hade jag blivit inkontinent.

Nu har hon fått remiss till Universitetssjukhuset i Linköping för operation. Läkaren Eva Uustal ska laga ändtarmsmuskeln genom rekonstruktiv kirurgi samt, enligt läkaren, "de övriga muskler i mellangården som just nu saknas".

Ansträng ekonomi

Catja Karlberg är tacksam över att hon äntligen ska få hjälp.

– Jag vet inte om jag hade orkat kämpa längre.

Hon har på grund av smärtorna varken orkat ta hand om barnen eller hushållet. Hennes sambo har därför fått avveckla sitt företag och ta timjobb för att kunna hjälpa henne.

– Min sambo har fått göra allt, men jag orkar mer för varje dag.

Mammapeng

Deras ekonomi är numera ansträngd.

– Vi lever på min mammapenning och min sambo kan bara jobba när min mamma eller svärmor hjälper mig med barnen, säger Catja.

Det som hänt har tärt hårt på henne. Det gick så långt att hon fick självmordstankar.

– Det är ett stort jävla trauma, jag vill inte leva så här. Det är en psykisk och fysisk plåga varje sekund.

Nervös

Catja beskriver det som att "livet står på paus" och hon går och väntar på hur allt ska bli.

Kommer livet att bli som vanligt igen? Kommer hon att kunna arbeta igen? Kommer smärtorna att försvinna? Kommer stomin att kunna avlägsnas?
Hennes hopp står nu till den kommande operationen.

– Jag är nervös för att jag inte ska bli bra. Jag undrar om jag någonsin kommer att bli den mamma som mina barn är värda, säger Catja Karlberg.