Polisens försening ska utredas: Kunde kvinnans liv ha räddats?

Förundersökning inledd om misstänkt tjänstefel

avAnders Johansson

En obehaglig fråga är obesvarad efter mordet på Södermalm i förra veckan.

Kunde kvinnan ha räddats till livet om polisen ryckt ut direkt - istället för två timmar efter larmsamtalet?

– Man kan åtminstone få en rätt bra bild av det, säger Henrik Druid, professor i rättsmedicin vid Karolinska institutet.

Flera grannar hörde panikartade skrik och en av dem, Ida, 28, såg också hur en kniv kastades ut på innergården. Den kom från en lägenhet snett mittemot hennes egen.

Hon ringde direkt och slog larm. Men det dröjde över två timmar innan polisen kom dit. Då låg en kvinna död och en närstående, en direktör i 50-årsåldern, kunde gripas misstänkt för mord.

Larmet inkom 12.57 och mannen greps 15.17. Detta var onsdags i förra veckan.

Både Ida och andra grannar är kritiska till att det dröjde så länge. Även internt har hanteringen ifrågasatts och ledde till att polisen anmälde sig själva för tjänstefel. Särskilda åklagarkammaren har därpå inlett en förundersökning.

”En bedömningsfråga”

Det eventuella fel som gjorts är själva prioriteringen, enligt Aftonbladets uppgifter.

– Operatören hade ställt ett antal följdfrågor, sedan handlar det om prioritering, säger en person med insyn. Och det är det man ska titta på - om prioriteringen har gjorts rätt i förhållande till den information man hade.

– Det är bedömningsfråga, det är oerhört mycket händelser i Stockholm City, ont om bilar som vanligt. Det kan ha begåtts ett fel. Men det är inte 100. Därför gör man en anmälan.

Polismyndigheten avböjer att uttala sig om förseningen för att inte föregripa internutredningen.

– Vi har gjort en anmälan och inväntar vad utredningen kommer att visa, säger Varg Gyllander, presschef vid polisen i Stockholm.

1 av 5 | Foto: Peter Wixtrom

Kunde hennes liv ha räddats?

Den obehagliga följdfrågan är om förseningen ledde till att offret dog. Hade hennes liv gått att rädda om utryckning skett omedelbart då larmet kom in?

Henrik Druid, professor i rättsmedicin vid Karolinska Institutet i Solna, menar att det bör gå att få fram ”en rätt bra bild” av det.

Hur snabbt förloppet är vid dödligt knivvåld beror på vilka blodkärl som skadas.

– Förblödning brukar vara vanligast men det kan finnas andra dödsorsaker också, säger Henrik Druid. Ibland kan man inandas blod och i andra fall kan man få ett stick i hjärtat så att det blöder ut i hjärtsäcken så att hjärtat inte kan pumpa.

Skadornas utseende kan ge svar

Det finns en rad metoder för att bestämma tidpunkten för dödens inträde. Rektaltemperatur och omgivande temperatur kan ge vägledning. Även mekanisk retbarhet på muskler, undersökning av elektromuskulär retbarhet och undersökning av pupillreaktioner kan användas, liksom analys av glaskroppsvätska.

Här finns även vittnesuppgifter om tiden då kvinnan senast var vid liv. Ju närmare den sanna dödstidpunkten undersökningen görs, desto större är säkerheten i de metoder som används, enligt Henrik Druid.

– Om en rättsläkare kallas till platsen och gör de undersökningar vi har bör man kunna få fram en ganska bra tidpunkt.

Undersökningar för att bestämma dödens inträde får i så fall kombineras med hur skadorna ser ut, säger han.

Kanske inte spelat roll

– Man kan kanske räkna ut hur lång tid det borde ta för skador på vissa blodkärl att åstadkomma en yttre eller inre blödning som är så stor så att man avlidit, säger Henrik Druid.

– Utifrån bara skadebilden som sådan kanske man kanske dra slutsatsen att det inte spelat någon roll - om det är omfattande skador, om de är för stora och för många för att laga.

Vissa skador leder till döden i stort sett direkt. Den som exempelvis får ett knivhugg i hjärtat är livlös inom fem minuter.

Vilka undersökningar som gjorts i det här fallet är ännu inte offentligt. Polisen har heller inte uttalat sig om kvinnans skador.

ARTIKELN HANDLAR OM