Förtvivlad mamma: Jag fruktar för min sons liv

Situationen på universitetet i Hongkong blir alltmer desperat

avWolfgang Hansson

HONGKONG. Mamman står längst fram vid avspärrningen och spejar oroligt in mot universitetet.

Hennes 16-årige son är därinne med de demonstranter som fortfarande är kvar i byggnaden.

– Jag fruktar för hans liv, säger hon med förtvivlad blick.

Polisen har slagit en järnring runt hela Polytekniska universitetet i Kowloon, väldigt nära de stora turisthotellen. Vägspärrar har upprättas vid alla tillfartsvägar. Det är omöjligt att ta sig ut eller in utan polisens tillstånd.

Mamman har stått här sedan gårdagen. Under natten tog hon och hennes man in på ett hotell i närheten för att snabbt kunna ta sig hit ifall de får några livstecken från sonen.

– Han gick hemifrån i söndags och sa att han skulle sova över hos en kompis, berättar hon. Men i själva verket tog han sig in på universitetet med de protesterande studenterna.

Rädd för repressalier

Hon bär en andningsmask som knappast lär skydda mot tårgas ifall polisen skulle börja skjuta den igen, men som gör det svårare för övervakningskamerorna att identifiera henne. Precis som många andra Hongkongbor litar hon inte längre på myndigheterna. Därför vill hon inte heller säga sitt namn. Hon kallar sig bara S av rädsla för repressalier ifall myndigheterna får veta vem hon är.

Foto: JERKER IVARSSON
Mamman ”S” döljer sitt ansikte och ville inte uppge sitt namn. Hon litar inte på myndigheterna.

Sonen ringde en av sina lärare för att få hjälp att ta sig ut från universitetet när poliserna i söndags slog till med full kraft mot studenterna.

– Jag har ingen aning om vad som hänt min son, berättar mamman. Normalt hade jag i ett sådant läge kunnat ringa polisen. Men nu skjuter polisen på studenterna så jag kunde inte ringa polisen.

Hennes röst spricker när hon ska fortsätta.

– Jag vill rädda min son men jag känner mig helt hjälplös.

”Poliserna är väldigt aggressiva”

Hon har flera gånger försökt tala med poliserna som står vid avspärrningen för att den vägen försöka få några nyheter om sonen.

– Men poliserna är väldigt aggressiva mot mig. De undrar varför min son tog sig in på universitetet efter att polisen varnat alla att hålla sig därifrån.

Foto: JERKER IVARSSON
Poliser i Hongkong.

Hon har försökt ringa sonens mobil men han svarar varken på samtal eller sms. Från läraren har hon fått veta att sonen ådragit sig vissa skador. Hon vet inte hur allvarliga de är men det låter som att han behöver transporteras ut med ambulans.

Ont om mat och vatten

Polisledningen och Hongkongs politiska ledare Carrie Lam meddelade tidigare under dagen att alla som är minderåriga ska tillåtas lämna det belägrade universitetet utan att bli arresterade. Men polisen kommer att ta ett foto av deras id-kort. Många fruktar att de därför har efterräkningar att vänta om de ger upp frivilligt.

Ändå uppges flera hundra studenter har lämnat de senaste 24 timmarna. Detta eftersom situationen inne på universitetet blivit alltmer desperat. Det är ont om både mat och vatten. Studenterna är utmattade efter flera dygns kamp mot polisen.

I går samlades tiotusentals människor till stöd för studenterna längs de stora genomfartsgatorna i turistområdet Tsim Sha Tsui. Vi såg våldsamma konfrontationer mellan polis som sköt tårgas och gummikulor och studenter som svarade med bensinbomber. Ett stort område var som en krigszon. På gatan precis utanför vårt hotell sattes två bilar i brand.

1 av 3 | Foto: JERKER IVARSSON
Vissa gator i Hongkong är som en krigszon.

Fortfarande syns spåren överallt i form av högar av stenar, paraplyer och annan bråte längs de många gator i området men stämningen i dag är betydligt lugnare. Gatuarbetare samlar ihop gatstenar och bambustörar som lastbilar sedan transporterar bort. Inga nya protester är planerade inför kvällen. Trafiken flyter längs de flesta vägar.

Det innebär dock inte att protesterna är över. Bara att de tagit en tillfällig andningspaus.

”Har slagit sönder mitt kontor”

Den ledarlösa proteströrelsen byter hela tiden taktik. Tidigare höll man bara protester på helgerna. Nu har man börjat störa både bil- och kollektivtrafiken på vardagar för att hindra människor från att ta sig till arbetet och därmed slå mot Hongkongs ekonomi.

Att ockupera universiteten var också en ny taktik. Nu verkar studenterna på väg att överge den men ingen vet vad som kommer att hända i stället.

När vi står och pratar med den förtvivlade mamman kommer en medelålders man fram. Han talar med hög röst och försöker avbryta intervjun.

– Jag är lärare. Studenterna har slagit sönder mitt kontor. Sex år av forskning är borta. Ni journalister borde skildra båda sidor. Inte ta parti för studenterna.

Han överläpp darrar av ilska medan han på sin mobil försöker visa bilder på det krossade kontoret. Han upprepar gång på gång hur hans forskning förstörts därför att de krossat hårddisken till hans dator.

Utsänd provokatör

När omkringstående anhöriga går i svaromål blir han ännu mer aggressiv. Jag ser hur poliserna bakom avspärrningen börjar bli nervösa. Vår tolk tror att han kan vara en utsänd provokatör för att ställa till med bråk. Till slut går mannen ilsket muttrande därifrån.

Omkringstående försäkrar att studenterna inte ägnar sig åt någon allmän vandalisering.

– Jag har min bil parkerad i det här området, säger en man. Den har inte fått en skråma på sig. Studenterna vet precis vad de gör. De är inte ute efter allmän förstörelse.

Opinionsmätningar visar att Hongkongborna till övervägande delen stödjer upprorsmakarna. 80 procent säger att polisen och myndigheterna är de som är mest ansvarig för våldet.

”Vårt enda vapen är att vi är många”

Mamman S vet inte varför hennes son beslöt sig för att gå med i proteströrelsen.

– Men jag vet att han var väldigt besviken på hur polisen och ansvariga politiker hanterat protesterna.

Foto: JERKER IVARSSON
Mamman S vet inte varför hennes son beslöt sig för att gå med i proteströrelsen.

Det framgår att även mamman är det. Precis som en stor majoritet av hongkongborna.

De ser hur Kina bit för bit monterar ned den demokrati de har kvar och vill stoppa det men saknar maktmedel.

– I motsats till polisen har vi inga vapen, säger pappan till sonen. Vårt enda vapen är att vi är många och har huvuden att tänka med.

Mörkret börjar falla. Vi ser hur en grupp sjukvårdare från Röda korset lämnar universitetsområdet med tomma bårar i händerna. Det är första gången de fått komma in sedan belägringen började.

PODD: Kinakännaren: Protesterna blir allt mer radikala

I nyhetspodden Aftonbladet Daily pratar vi med Kinaexperten Torbjörn Lodén om bakgrunden till demonstrationerna i Hongkong, och reder ut varför miljoner människor gett sig ut på gatorna.
 Lyssna:  (iPhone)  Acast  Spotify

Lyssna på podden genom att
⬇️ klicka på PLAY-knappen

ARTIKELN HANDLAR OM