Nyheter

Skövdebranden: Isoleringen fattade eld

avTT

Foto: Adam Ihse/TT
Två huskroppar fick stora skador i branden i Skövde. Släckningsarbetet försvårades av att cellplast hade använts som isolering.
Foto: Matt Dunham
Många blev oroliga efter den katastrofala branden i ett höghus i Kensington i London i juni 2017 då 72 människor dog. Då var det cellplats på fasaden som brann. Arkivbild.

Det tog många timmar för brandmännen att få bukt med branden i två lägenhetslängor i Södra Ryd i Skövde. Släckningsarbetet försvårades av att en omdiskuterad isoleringsmetod använts – cellplast mellan betongväggar och plåtskivor.

Branden började i en lägenhet och spred sig via taket till det andra huset och fortsatte utefter de tilläggsisolerade betongfasaderna. Innanför plåtskivorna brann cellplasten.

Det är vanligt att använda cellplast som isolering. Den har bra isoleringsförmåga, är billig, är lätt att hantera, den klarar hög belastning och är dessutom fukttåligt. Men alltså också brandfarlig. När det brinner så mjuknar och smälter plasten innan den antänds, sedan blir det ett snabbt brandförlopp där den brinner med kraftig rökutveckling och bildar mycket sot.

– Det är klart att det är ett problem om man har brännbar isolering med tanke på att det är svårt att släcka ordentligt, säger Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen.

Nedtonar riskerna

Men Lars Brodin vill ändå nedtona riskerna.

– Folk ska inte bli rädda att bo i hus som är isolerade med cellplast. Om man har utfört isoleringen på rätt sätt, enligt de byggregler vi har i Sverige, så ska det finnas tid att utrymma fastigheten om det börjar brinna, säger han.

Däremot kan det vara problem med egendomsskyddet. Cellplastisolering är svår att släcka och branden kan sprida sig och orsaka skada även om de som bor där hunnit ta sig ut.

– Lagstiftningen är till för personskyddet, konstaterar Lars Brodin.

Byggmaterialen har också utvecklats. Nu finns det nya typer av cellplast som inte smälter och därmed inte bidrar till att sprida branden på samma dramatiska sätt.

– Det har blivit vanligare på senare år med en så kallad pircellplats, en härdplats, som inte smälter. Men den är fortfarande brännbar, säger Lars Brodin.

Branden i London

Cellplast på fasaden var en faktor bakom katastrofbranden i Grenfell Tower i Kensington i London sommaren 2017. Där förvandlades ett höghus till en brinnande fackla och över 70 människor dog.

– Man ska inte dra för stora paralleller. Det som var den viktigaste faktorn för det dramatiska förloppet var att man även hade en panel som var brännbar. Dessutom var det förmodligen så att man inte följt byggnormerna, säger Lars Brodin.

Tittar man på branden i Skövde så visar den att de svenska byggnormerna ändå fungerar.

– Här började det i en lägenhet, spred sig upp på vinden och därifrån till isoleringen. Det innebar att man fått tid att utrymma. Så det har egentligen aldrig varit någon fara för det boende, säger Lars Brodin.

Inga personskador har rapporterats från branden i Södra Ryd. 96 lägenheter fick evakueras.