Extremt hög beläggning på landets häkten

NYHETER

Det är hårt tryck på landets häkten just nu. Beläggningen är så hög på sina håll att de intagnas mående och rättssäkerheten kan påverkas. Dessutom ökar risken för incidenter markant.

– Det är bara en tidsfråga innan det händer något, säger Per Sunneborn, fackordförande för ST inom Kriminalvården.

För att hålla det så tryggt och säkert som möjligt på landets häkten så bör det alltid finnas en hel del lediga platser. Helst ska beläggningen ligga på 80–85 procent, och aldrig komma över 90-strecket, anser Kriminalvården.

Men den senaste tiden har man allt oftare kommit en rejäl bit över den gränsen. Den 1 maj var beläggningen exempelvis hela 96 procent. Och det är något som får mycket allvarliga följder i ett land som Sverige, som återkommande kritiserats för långa häktningstider och omfattande restriktioner.

– Människor blir sjuka av att sitta isolerade under långa perioder. Om det då är fullt överallt har vår personal väldigt svårt att ge den omvårdnad som krävs för att en häktestid ska vara åtminstone på en nivå som kan beskrivas som acceptabel, säger Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg.

Praktiska konsekvenser blir fler transporter av de häktade, om de sitter långt ifrån den aktuella tingsrättsorten. Utredningar kan också fördröjas, om poliser konstant måste förflytta sig för att exempelvis kunna hålla förhör. Är det fullt på häktena kan man heller inte göra de reparationer som många av lokalerna är i stort behov av.

1 av 3 | Foto: Fredrik Sandberg/TT
På många platser i landet är det trångt på häktena. Arkivbild

Säkerhetsproblem

Det här påverkar både individen och samhället, anser Nils Öberg.

– När de häktade kommer till en huvudförhandling och ska försvara sig mot de anklagelser som åklagaren formulerar, så är de i sämre skick att göra det. Så det är en rättssäkerhetsfråga.

Öberg påpekar också att den häktade kan komma att ha sämre förutsättningar när hon eller han antingen släpps ut i samhället igen, alternativt går vidare till anstalt.

Orsaken till den höga beläggningen är bland annat att många häktesplatser fått stängas, dels för att lokalerna är för dåliga, dels för att personal saknas. Att polisen fått fart på sin utredningsverksamhet påverkar också.

– På lång sikt vet vi att har vi överfullt i häkten och anstalter så kommer det förr eller senare undergräva säkerheten och leda till allvarliga säkerhetsproblem, säger Nils Öberg.

"Blir nervöst"

Fackordföranden Per Sunneborn är mycket oroad av läget. Han hävdar att det på vissa platser ibland varit så fullt att man fått sätta häktade i exempelvis arrestlokaler, som egentligen inte är anpassade för det.

– Det blir nervöst när det blir för trångt, när människor inte får sitt utrymme. Det är bara att tänka sig själv om man blir satt i en arrestlokal utan en teve. Ett dygn blir rätt så långt då, och det kanske går ut över humöret och speglar av sig i uppträdandet, säger han.

Per Sunneborn är rädd att situationen blir än värre framöver, när ordinarie personal går på semester.

– Det är med stor oro som vi närmar oss sommaren. Det är bara en tidsfråga innan det händer någonting.

En lösning på problemet är att snabbt öka antalet platser, säger Nils Öberg. Men då behövs betydligt större anslag än vad myndigheten får i dag.

– Ska vi klara en utbyggnad av Kriminalvården med ungefär 1 700 nya anstaltsplatser, och kanske 500–700 häktesplatser, då pratar vi om en kostnadsökning på någonstans runt två miljarder på 15 års sikt. Så det är stora belopp.

Dagens tre rubriker 13 maj 00:29
ARTIKELN HANDLAR OM