Forskaren: ”Vi kan hitta mer aggressiv cancer med testet”

NYHETER

Socialstyrelsen tar fram nya rekommendationer om screening

1 av 4 | Foto: CAROLINA BYRMO
– Om vi jämför med dagens kliniska situation, så kan vi med Stockholm3-testet minska antalet onödiga biopsier med hälften, men ändå hitta 20 procent mer av den aggressiva, behandlingskrävande cancern, säger Henrik Grönberg, som tagit fram testet.

Screening för prostatacancer med PSA-test rekommenderas inte av Socialstyrelsen.

Det kan ett nytt och säkrare test ändra på.

– Med det nya testet kan vi minska antalet onödiga biopsier och hitta mer aggressiv cancer, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi.

Genom att screena för prostatacancer skulle man hitta fler av de män, som löper ökad risk för allvarlig sjukdom och behandla dem i tid.

I dag används PSA-test – ett enkelt blodprov. Man mäter halten av prostataspecifikt antigen, ett enzym som produceras i prostatan.

Socialstyrelsen rekommenderar dock inte screening. Skälet är att PSA-testet inte är nog träffsäkert.

Ett förhöjt PSA behöver nämligen inte bero på cancer, utan kan bero på prostataförstoring, infektion i prostatakörteln eller urinvägsinfektion. För att kunna fastställa om det är cancer måste vävnadsprover tas.

– En del män genomgår därför en biopsi i onödan med risk för livshotande blodförgiftning. Det drabbar två procent, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska institutet.

Väger in riskfaktorer

Men förra året kom ett nytt och betydligt mer träffsäkert test: Stockholm3, för tidig upptäckt av prostatacancer.

– Om vi jämför med dagens kliniska situation, så kan vi med Stockholm3-testet minska antalet onödiga biopsier med hälften, men ändå hitta 20 procent mer av den aggressiva, behandlingskrävande cancern, säger professor Henrik Grönberg, som tagit fram testet.

I det nya testet ingår ett vanligt blodprov, där fem olika proteinmarkörer analyseras, varav PSA är ett, samt drygt 100 genetiska markörer. Man väger in fem kliniska riskfaktorer, som ålder, prostatakörtelns storlek och om prostatacancer finns i släkten.

– Resultaten kombineras till ett svar och en tydlig rekommendation om fortsatt handläggning av patienten, säger Henrik Grönberg.

I studien ingick 58 000 svenska män mellan 50 och 69 år. Alla testades med PSA och hälften även med Stockholm3. Den genomfördes av forskare vid Karolinska institutet och publicerades i Lancet Oncology 2015.

”Utförs i onödan”

Med anledning av det nya forskningsläget har Socialstyrelsen beslutat att ta fram nya rekommendationer, för eller emot screening, till sommaren.

– Jag har inte varit för screening tidigare, vi hade inte tillräckligt bra verktyg då, tyckte jag. Men nu har vi ett blodprov som är bra mycket bättre än PSA. Så nu är det rimligt att införa prostatacancerscreening, säger Henrik Grönberg.

Pär Stattin är professor i urologi vid Uppsala universitet. Han säger:

– Jag tycker det är viktigt att man nu ska omvärdera om man ska införa allmän screening. Man hittar ju en massa cancer man inte behöver behandla. Men att få en cancerdiagnos är ju ändå ett ok att bära, det är tungt. Men det är väl belagt att det blir bättre resultat om PSA-testning sker strukturerat.

Kritiken mot PSA-testning är att den leder till både överdiagnostisering och överbehandling.

– Det ena problemet är att 80 procent av provsvaren är falskt positiva och att man utför biopsier i onödan. Det betyder att bara en av fem män med förhöjt PSA har en cancer som behöver behandlas, säger Henrik Grönberg.

– Det andra problemet är överbehandling. Men det har vi lärt oss nu, att vi inte ska operera små snälla tumörer, utan avvakta. Överbehandling har därför minskat de fyra senaste åren.

Behöver inte behandlas

Operation och strålning kan ge kroniska biverkningar som impotens, urininkontinens och tarmbesvär, även då cancern aldrig skulle hunnit utvecklas till allvarlig sjukdom.

Runt hälften med prostatacancer har en ofarlig, långsamväxande lågriskcancer, som inte omgående behöver behandlas.

En ny svensk studie visade att 90 procent av dem med ”mycket lågriskcancer” kunde övervakas med aktiv monitorering (regelbundna kontroller) och därmed slippa behandling.

– En del behöver ju behandling så småningom, men det är högst 30 procent, säger Pär Stattin.

Studien publicerades i Jama Oncology i oktober.

Om screening införs så skulle dock inte män yngre än 50 år ingå. Men 2014 fick 87 män i åldern 35-49 år prostatacancer.

En av de unga som drabbats är trebarnspappan Stefan Holmberg, 44. Hans cancer upptäcktes av en slump vid en hälsokontroll med just ett PSA-prov.

– Två urologer sa att ”hade du kommit fem år senare så hade det varit kört”. Jag är ju så tacksam. Snacka om att vinna på lotteri, säger Stefan.