Venezuela skickar stridsvagnar

Foto: AP
Militär på vakt vid Paraguachon vid gränsen mot Clombia. Tusentals soldater har posterats ut längs gränsen mot Colombia.

Latinamerika fördömer, USA berömmer – Colombias attack på ecuadoriansk mark i lördags har skapat den värsta diplomatiska krisen i området på ett halvt sekel.

Tusentals venezuelanska soldater har skickats till gränsen.

Foto: REUTERS
General Jesus Gonzalez, militär samordnare i Venezuela.

Men några mer direkta stridstrumpeter kommer inte att höras, tror experterna.

– Colombia har medvetet undvikit att svara på mobiliseringen. Regeringen är helt ointresserad av ett krig, säger Alfredo Rangel på colombianska tankesmedjan Seguridad y Democracia.

Men från namnen Gustavo Rangel, försvarsminister i Venezuela, är tongångarna tuffa. Tio stridsvagnsbataljoner är på väg till gränsen, sade han på ondagen, och tillade att mobilisering sker på land, till sjöss och i luften.

USA, som bevakar utvecklingen via satelliter och underrättelsekanaler, antyder dock att styrkorna i så fall inte har kommit så långt än.

– Det är inte så mycket med det som har rapporterats, sade en försvarskälla till AFP på onsdagen, syftande på de venezuelanska trupprörelserna.

Farcs andreman

En väpnad konflikt med grannländerna skulle slå i spillror allt Colombias president Álvaro Uribe uppnått i form av ökad säkerhet i landet. Hans sista stora mål är att få bukt med vänstergerillan Farc innan han avgår 2010. Som ett led i det anföll colombiansk militär i lördags en gerillabas i Ecuador och dödade Farcs andreman Raúl Reyes.

Ecuadors president Rafael Correa på besök i Brasilien på onsdagen mycket upprörd. Han krävde en ursäkt från Colombia och att det militära övergreppet bestraffas av den amerikanska samarbetsorganisationen OAS.

– Vi beredda att ta till de ultimata medlen, sade Correa.

Även i resten av Latinamerika får Colombia kraftfull kritik. Alla starka länder har fördömt aktionen. Vid ett toppmöte som på torsdagen inleds i Dominikanska republiken träffas många statschefer i hopp om att lösa den diplomatiska knuten.

Det enda större landet som klart tagit ställning för Colombia är USA.

Hårda anklagelser

Analytikern Rangel tror att många länder kommer att ändra åsikt om Colombias agerande när de får en tydligare bild av vad som hänt.

– Det står klart att Ecuador och Venezuela stöttat Farc. Sett ur det perspektivet är reaktionen från omvärlden för hård.

I colombianska tidningen El Tiempo har epost-korrespondens inom Farc publicerats. Bland annat sägs att Chávez ska ha lovat Farc motsvarande närmare två miljarder kronor och att han själv tagit emot pengar av gerillan i samband med ett kuppförsök 1992.

Venezuela har fått en huvudroll i konflikten – och får också ta emot flest verbala smällar från Colombia.

Det råder ingen tvekan om att krisen skulle ha varit mycket djupare om attacken ägt rum i Venezuela i stället. Både Chávez och Uribe är urstarka ledare med stora delar av befolkningen bakom sig. De gillar att synas och ordkrigar gärna via tv-rutan. Uribe har till exempel gnisslat tänder när Chávez fått hjältestatus efter att sex av Farcs politiska fångar förhandlats loss i år.

Nu finns risken att kvarvarande gisslan hamnar i kläm i det rådande krisläget.

TT