Förföljd – i ett år

avKristina Edblom

Publicerad:
Uppdaterad:

Sambon: Det jobbiga är att ha varit förföljd sen i mars 2007 – utan att veta om det

ATTACKERADE I VILLAN Den 23-åriga kvinnan och hennes två små barn överfölls i hemmet i Arboga. Båda barnen dog och mamman skadades svårt . ”Jag längtar efter att få tillbaka henne som hon var. Det kanske jag aldrig kommer få men det längtar jag efter”, säger 23-åringens sambo.
Foto: CONNY SILLÉN
ATTACKERADE I VILLAN Den 23-åriga kvinnan och hennes två små barn överfölls i hemmet i Arboga. Båda barnen dog och mamman skadades svårt . ”Jag längtar efter att få tillbaka henne som hon var. Det kanske jag aldrig kommer få men det längtar jag efter”, säger 23-åringens sambo.

UPPSALA. Han hittade sin sambo och hennes två små barn hemma i villan i Arboga.

Nu är hans gamla sommarflirt misstänkt för de brutala barnamorden.

– Om det är hon är det enormt tragiskt, säger han.

Den 31-åriga misstänkta tyskan.

Klockan var strax efter 19 när han kom hem till familjens villa i Arboga förra måndagen. Han öppnade dörren och hittade sin sambo och hennes barn på hallgolvet.

– Det är bilder jag inte önskar min värsta fiende, säger han.

Vid halv fem på eftermiddagen hade han sagt hej då till familjen.

– Allt var bra, barnen lekte i köket och NN plockade fram mat. De var glada, de hade varit på öppna förskolan.

Minnet är fint, men alldeles för kort. De sågs bara tio minuter.

Vid 18-tiden fick han ett sms från sin sambo som undrade när han skulle komma hem.

– Jag kommer om en timme, skrev han.

– Jag skulle egentligen inte varit hemma förrän klockan åtta. Men jag åkte hem för att hämta ett par nycklar. Det räddade antagligen min sambos liv.

På utsidan är han lugn, men ögonen är röda och trötta.

– I dag är en bra dag, i morgon kan vara en hemsk dag. Jag försöker vara stark för min sambo, jag måste orka för hennes skull.

Han minns varenda sekund av mordkvällen men försöker hålla minnena på avstånd. Han skriver ner dem i en dagbok som bara han och sambon ska få se.

”Omöjligt flytta tillbaka”

– Hon kommer vilja veta och jag kommer berätta.

Han och sambon hade precis flyttat till villan i Arboga. I lördags skulle de haft sin inflyttningsfest.

Barnen, den lilla killen och hans lillasyster, var som hans egna.

– Jag känner sådan obeskrivlig saknad efter dem. Det går inte att sätta ord på den saknaden.

Det har gått mindre än två veckor sedan han mötte den värsta syn man kan föreställa sig i sitt hem. I förrgår åkte han för första gången tillbaka till platsen.

– Fasaden gav mig skräckbilder. Jag stod vid staketet och såg alla ljus. Det var ett sådant obehag. För mig känns det omöjligt att flytta tillbaka dit.

När familjen flyttade in i början av februari var det en idyllisk plats: perfekt för den lilla barnfamiljen.

Nu kämpar sambon med att få tillvaron att gå ihop.

– Det här är dagar där verkligheten inte existerar. Allting känns så fruktansvärt overkligt, säger han.

En 31-årig tysk kvinna är polisens huvudmisstänkta för morden på bonusbarnen. Tyskan har ibland kallats hans före detta flickvän, en beskrivning han vänder sig emot.

– Hon var en sommarflirt som blev ett försök till ett förhållande som inte fungerade.

”Bara de får fast mördaren”

De träffades sommaren 2006 på en semesterresa i Grekland. De hade inte mycket kontakt men sambon visste att tyskan var i Sverige.

– Jag kan inte hindra henne från att flytta hit. Hon har haft kontakt med mig men jag hade inte kontakt med henne.

Han hade själv inte en tanke på att det kunde ha varit hon som attackerat familjen. Misstankarna kom till polisen på andra vägar.

– Jag såg ingen hotbild. Det jobbiga är att jag har varit förföljd sen i mars 2007 utan att veta om det. Om det är hon finns det verkligen ”stalkers”, säger sambon.

Nu hoppas han att polisen får fram tillräckligt starka bevis för att fälla mördaren – vem det än är.

– Det spelar ingen roll om det är någon galning på gatan eller den här tyskan, bara de får fast den som gjort det. Det måste vara en helt sjuk människa.

Han tänker konstant på den 23-åriga mamman, hans sambo.

– Jag längtar efter att få tillbaka henne som hon var. Det kanske jag aldrig kommer få men det längtar jag efter.

Han återvänder till sjukrummet där han tillbringat all vaken tid de senaste 12 dagarna.

– Just nu har jag bara hopp.

Publicerad: