Publicerad:
Uppdaterad:

Forskare: Nyhetskriget kan ha lett till polariseringen i USA

Av: Emma Lovén Svensson

Publicerad:
Uppdaterad:

WASHINGTON DC. Under Trumps presidentskap har de amerikanska mediejättarna glidit ifrån varandra ideologiskt.

I dag förs ett nyhetskrig där splittringen i rapporteringen är påtaglig – ett nyhetskrig som kan få konsekvenser.

– Polariseringen i medierna kan ha lett till polariseringen i USA i dag, säger Gregory Martin, forskare i politisk ekonomi på Stanford-universitetet.

I USA rullar nyheterna på i kabelkanalerna 24 timmar om dygnet, året runt. Nyhetsmaskineriet mal på i breaking news-anda och på valnatten kommer nästan nio av tio amerikaner att bänka sig framför tv:n.

Jättarna i sammanhanget är vänsterlutande CNN, liberala MSNBC och konservativa Fox News. Kanalerna har sina egna tunga profiler, som Rachel Maddow på MSNBC, Sean Hannity på Fox News och Chris Cuomo på CNN.

Chris Cuomo, Rachel Maddow och Sean Hannity.
Foto: AP
Chris Cuomo, Rachel Maddow och Sean Hannity.

Under primetime, det vill säga sändningstiden med flest tittare, fungerar de här profilerna både som programledare och kommentatorer och har stor kontroll över innehållet. Som svensk tittare kan upplägget med den här sortens programledare verka främmande och även i USA är fenomenet relativt nytt.

– Nyhetsankare i dag är mer reflekterande, tillåts ha tydligare åsikter än förr, säger Patrick Butler, vice ordförande för innehåll på International Center for Journalists i Washington.

Gregory Martin, vid Stanford-universitetet i Kalifornien, har forskat på partiskhet i amerikanska tv-nyheter. Han menar att ingen av kanalerna är mer ”sann” än någon annan.

– Alla tre kanaler har riktiga journalister, men ofta gör de en blandning av rapportering och kommentarer, säger han. En kanal är inte mer sann än någon annan, utan det handlar om vad de väljer att fokusera på.

Foto: Emma Lovén Svensson
Patrick Butler, vice ordförande för innehåll på International Center for Journalists i Washington.

Ökad partiskhet under Trump

Sedan Donald Trump blev USA:s president 2016 har kritiken mot media och anklagelserna om ”fake news”, falska nyheter, tagit fart i den amerikanska debatten. Mycket på grund av presidentens offentliga kritik av såväl nyhetskanaler som enskilda reportrar. Gregory Martin menar att det här har gjort att skillnaderna mellan kanalerna har ökat.

– Trumps attacker mot CNN har gjort dem mer partiska, de kan i dag kopplas mer direkt till det demokratiska motståndet mot Trump. Fox News har samtidigt rört sig till höger.

Enligt sajten Adweek, som håller koll på tittarsiffror, har intresset för nyhets-tv ökat under Donald Trumps tid i Vita huset. Fox News har i dag ungefär 5 miljoner tittare på bästa sändningstid, för fyra åre sedan var antalet tittare ungefär 2,7 miljoner.

Fox tittare sticker ut

Demokrater och republikaner har under valrörelsen 2020 rört sig i två nästan motsatta nyhetsuniversum, enligt en studie från Pew Research Center.

Patrick Butler bekräftar det studien visar och menar att det ibland känns som att man inte ens befinner sig i samma land när man zappar mellan kanalerna.

– Det är inte bara att de inte rapporterar om nyheterna på samma sätt, de rapporterar inte ens om samma nyheter, säger han och tar nyheten om Joe Bidens son Hunters läckta mejl som exempel.

Enligt studien från Pew Research Center finns det dock en skillnad i tittarbeteende mellan konservativa och liberala amerikaner. De som sympatiserar med Demokraterna är mer benägna att följa fler nyhetskällor än en och de har generellt större förtroende för media. De konservativa tittarna som följer Fox News följer oftare färre nyhetskällor och är generellt mer skeptiska mot media.

– Konservativa tittare tittar oftast bara på Fox, eller så väljer de media som är till höger om Fox, säger Patrick Butler.
 

Foto: Stanford University
Gregory Martin, forskare i politisk ekonomi vid universitetet Stanford.

Kanalposition och presidentval

Enligt Gregory Martin och kollegan Ali Yurukoglus forskning väljer amerikanerna också olika kanaler beroende på var de bor – och vilket nummer en viss kanal får enligt de lokala avtalen. Han tror att det kan påverka hur folk väljer att rösta.

– Det handlar om vilken plats Fox får i ditt kabelsystem, kanske kanal 10 eller kanal 20, det varierar i hela USA. Vår studie visar att där Fox har fått ett lågt nummer är det fler som röstar på Republikanerna.

Gregory Martin understryker att de som är troligast att påverkas av kanalpositionen främst är personer som vanligtvis inte konsumerar så mycket nyheter. De är också mindre benägna att märka av partiskhet i rapporteringen, menar han.

Samtidigt tror Martin att medierna bidragit till dagens ideologiska strid i USA.

– Kanalerna har blivit mer polariserade de senaste decennierna, det är definitiv så om vi tittar på vad de visar. Polariserat innehåll kan leda till ökad polarisering rent politiskt och det skulle kunna vara en anledning till den ökade ideologiska polariseringen vi ser i dag.

 

Publicerad:

LÄS VIDARE

Publicerad: