Frankrike befinner sig mitt i en politisk extreme make over

NYHETER

Frankrike väntade sig en politisk revolution – man fick två.
Emmanuel Macrons jordskredsseger i första valomgången till nationalförsamlingen ackompanjerades av ett historiskt lågt valdeltagande.
Nu väntar en veckas hårt arbete för att rädda landets politiska anseende och få fransmännen till urnorna nästa söndag.

Foto: Christophe Petit-Tesson /AP
Emmanuel Macron och hans fru Brigitte röstar i Le Tourquet i norra Frankrike.

Frankrike har under efterkrigstiden varit ett land där högerpartiet och socialistpartiet turats om att hålla i taktpinnen. Att den tiden var förbi stod klart den 29 april i går när de två statsbärande partierna imploderade och missade finalen i presidentvalet.

Sedan dess har det mesta handlat om exakt hur stor majoritet president Emmanuel Macrons nybildade parti La République en marche (i allians med mittenpartiet MoDem) skulle få i parlamentets underhus nationalförsamlingen.

På söndagskvällen tog LREM mycket riktigt en förkrossande första seger i första valomgången. Över 400 av nationalförsamlingens 577 stolar ser ut att gå till Emmanuel Macrons parti, som sedan det bildades för ett år sedan har gjort en remarkabel resa från outsider till landets politiska epicentrum.
Men den riktiga chocken på söndagen var en annan och den slog över hela det politiska spektrumet.

Varannan stannade hemma

För första gången under den femte republiken, den statsform som sjösattes av president Charles de Gaulle 1958, har mer än varannan röstberättigad fransman stannat hemma på soffan (eller, att döma av väderleksrapporten, på solstolen) istället för att ta sig till valurnorna.

Det är en katastrofal siffra för landet som, med goda grunder, brukar se sig som ett demokratiskt föredöme.

Att Frankrike befinner sig mitt i en politisk extreme make over är tydligt. Frågan är vad det låga valdeltagandet betyder inför den slutgiltiga valomgången nästa söndag.

Marine Le Pen, vars Nationella fronten landar på svaga 13 procent i första omgången, tolkar resultatet till sin fördel.

– Det historiskt låga valdeltagandet visar att fransmännen inte känner någon entusiasm för Emmanuel Macrons projekt. Franska patrioter måste nu mobilisera sig och gå till urnorna nästa söndag. Siffrorna visar att vi har en stor reserv av väljare där ute, säger Le Pen på sin valvaka.

Mindre katastrof för Le Pen

Att extremhögern ska kunna plocka några procent ytterligare i andra omgången är ingen omöjlighet, men det faktum att man inte lyckats skramla ihop ett bättre valresultat än 2012 är en mindre katastrof för Le Pen som så sent som den 7 maj stod som en av två kandidater i presidentvalet. Med nuvarande siffror samlar hennes parti inte de 15 mandat av nationalförsamlingens 577 stycken som krävs för att bilda en partigrupp.
Inte heller vänsterutmanaren Jean-Luc Mélenchon tycks kunna skörda frukterna av sin lyckosamma presidentvalskampanj. Hans Okuvade Frankrike ser ut att samla mellan 10 och 20 mandat om resultatet håller i sig över slutomgången nästa söndag.

Jordbävning för socialdemokratin

Men de stora förlorarna i valets första omgång förblir de traditionella höger- och socialistpartiet, där det senare ser ut att tappa någonstans kring 250 av sina 280 mandat i dag. Det är en veritabel jordbävning för fransk – och europeisk – socialdemokrati.

Nu väntar en vecka då det politiska etablissemanget med varierande grad av desperation kommer att uppmana franska soffliggare att ta sig till valurnorna och säkra att nationalförsamlingens legitimitet inte urvattnas helt.

Att en viss valtrötthet kan skönjas efter en hysteriskt presidentvalsvår är ingen överraskning. Men att bara drygt var tredje fransman mellan 18 och 34 år utnyttjade sin rösträtt i parlamentsvalets första omgång är en politisk kris alldeles oavsett vem man frågar.