TACK för pengarna - nej tack till krånglet

Aftonbladet.se:s EU-valsbevakning del 6: Ekonomin.

– Tack, EU för pengarna!

Det säger kungen, bonden och förskolan Hovet.

– Men minska gärna på krånglet.

In i det sista fortsätter Aftonbladet.se sin rapportering inför EU-parlamentsvalet nu på söndag.

I dag tar vi upp den fråga som ni läsare tycker är den allra viktigaste: Ekonomin.

Kerstin och Carl-Axel Dahlgren.
Kerstin och Carl-Axel Dahlgren.

Lantbrukaren Carl-Axel Dahlgren, 58, och Kung Carl XVI Gustaf, 63, har minst en sak gemensamt: De är beroende av EU-pengar.

Carl-Axel för korna som betar rent på militärens övningsfält Revingehed i Skåne.

Kung Carl Gustaf för sitt jord- och skogsbruk kring Stenhammars slott i Sörmland.

– Vi hade inte klarat lantbruksdriften utan de här pengarna, säger Jonas Kullgren, godsförvaltare på Stenhammars slott.

Förra året fick kungen drygt 1,1 miljoner i EU-bidrag.

Carl-Axel Dahlgren från Revingehed fick knappt åtta miljoner.

Den här artikeln handlar om EU och ekonomi. Det är ett jätteämne. Vi har valt att titta närmare på hur pengarna i EU:s gigantiska budget används, vad vi i Sverige betalar och vad vi får tillbaka. Kungen och Carl-Axel Dahlgren finns i svaren. Men också föräldrakooperativet Hovet utanför Vadstena. Läs mer om dem i artikeln intill.

Först lite siffror.

Mest till jordbruket

Förra året betalade Sverige drygt 31,5 miljarder kronor till EU:s budget. Delar man summan på alla som bor i Sverige blir det omkring 3 400 kronor per person. Vi fick tillbaka lite över 11 miljarder. Det allra mesta gick till jordbruket.

Det går inte att prata om EU:s budget utan att prata om jordbruk. Jordbruk, jordbruk, jordbruk.

Runt 45 procent av EU:s femårsbudget går till posten ”Bevarande och förvaltning av naturresurser”. Läs: Jordbruksstöd och landsbygdsutveckling. Ungefär 40 procent av budgeten går till posten ”Hållbar tillväxt”. Här gömmer sig euros till forskning, utbildning, jobbkrisbekämpning, transporter och regionalpolitik.

Den där posten skriver de flesta under på. Jordbruksstödet däremot – usch och nej.

”Orimligt slöseri”

– Det är ett orimligt slöseri med skattebetalarnas pengar att använda 40 procent av EU:s budget i direktstöd till jordbruk, säger Marit Paulsen, Folkpartiets toppnamn till EU-valet.

De flesta svenska partier säger ungefär samma sak. Men Carl-Axel Dahlgren på Revingehed och Jonas Kullgren som förvaltar kungens slott i Sörmland är inte oroliga. Marit Paulsen och de andra hotar inte deras pengar.

– Det är bara Sveriges politiker som vill avskaffa det här. Jag har svårt att tänka mig att andra länder går med på det, säger Carl-Axel.

Men han är ändå ingen vän av EU:s jordbruksstöd. Allt var mycket enklare innan det kom in i Carl-Axel Dahlgrens liv.

Mer tid vid skrivbordet

– Det är en jädra massa pappersexercis. Nu för tiden sitter jag mer vid skrivbordet än vad jag är ute och jobbar. Vid minsta lilla fel blir det avdrag.

Problemet är att priset på Carl-Axels nötkött sjönk efter EU-medlemsskapet. För att överleva utan unionens stöd skulle priset på kött behöva höjas kraftigt. Och det är inte så många intresserade av. Dessutom skulle EU-böndernas kött riskera att konkurreras ut av billigare sydamerikanskt.

När Carl-Axel går och röstar nu på söndag lämnar han jordbrukspolitiken hemma.

– Alla partier vill ju ha bort det. Jag tänker mer på miljöfrågorna. Där har EU en av sina huvuduppgifter.

Jag frågar Jonas Kullgren på Stenhammars slott vad kungen tycker om EU:s jordbruksstöd.

– Det kan jag inte uttala mig om. Men jag tror inte att han har någon annan uppfattning än någon annan i Lantbrukssverige.

Ett nödvändigt ont alltså.

Hit går EU:s pengar (2009)

Jordbruk och landsbygdens utveckling: 55 miljarder euro.

Regionalpolitik: 38 miljarder euro.

Sysselsättning och socialpolitik: 11 miljarder euro.

Forskning: 4,7 miljarder euro.

Energi och transport: 2,7 miljarder euro.

Utveckling och förbindelser med länder i Afrika, Västsahara och Stilla havet: 1,9 miljarder euro.

Informationssamhället och medier: 1,5 miljarder euro.

Utbildning och kultur: 1,4 miljarder euro.

Pensioner: 1,2 miljard euro.

Havsfrågor och fiske: 1 miljard euro.

Utvidgning: 1 miljard euro.

Kommissionens administration: 980 miljoner euro.

Humanitärt bistånd: 797 miljoner euro.

Näringsliv: 663 miljoner euro.

Hälsa och konsumentskydd: 624 miljoner euro.

Miljö: 482 miljoner euro.

Ekonomiska och sociala frågor: 442 miljoner euro.

Konkurrens: 90 miljoner euro.

Bedrägeribekämpning: 78 miljoner euro.

Hela budgeten för 2009 går på 131 miljard euro. (1 434 miljarder kronor, enligt växelkursen 1 euro = 10,95 kronor)

Det här får Sverige av EU (2009)

Från EU:s jordbruksfond: 9,1 miljard kronor.

Från EU:s fiskefond: 60 miljoner kronor.

Från EU:s regionalfond: 1 miljard kronor.

Från EU:s socialfond: 647 miljoner kronor.

Från det transeuropeiska nätverket: 219 miljoner kronor.

Övrigt från EU: 77 miljoner kronor.

Totalt får Sverige tillbaka runt 11,1 miljard kronor från EU:s budget 2009.

De betalar mest - och minst till EU (2008)

De största länderna betalar av naturliga skäl mest, de minsta betalar mindre till EU. Vi har därför tittat på vilka länder som betalar mest och minst i förhållande till sin folkmängd, per capita.

Hur mycket varje land betalar bestäms av landets samlade inkomster under ett visst år.

Toppligan

1. Luxemburg: 531 euro per capita.

2. Danmark: 421 euro.

3. Belgien: 420 euro.

4. Irland: 388 euro.

5. Nederländerna: 379 euro.

(6. Sverige: 319 euro.)

Bottenligan

1. Bulgarien: 45 euro per capita.

2. Rumänien: 57 euro.

3. Polen: 85 euro.

4. Litauen: 90 euro.

5. Lettland: 94 euro.

493 kronor - för barnens mjölk

EU vill att barn dricker mjölk.

Därför finns skolmjölksstödet.

Och därför fick de 20 barnen på föräldrakooperativet Hovet utanför Vadstena 493 kronor från EU förra året.

Cecilia Gröning, föreståndare på Hovet.
Cecilia Gröning, föreståndare på Hovet.

– Det är väl jättepositivt att man kan få lite pengar. Alla bäckar små, säger Hovets föreståndare Cecilia Gröning.

Men erkänner att det är väl mycket jobb för de där 493 kronorna som kom från EU förra året.

– Man måste fylla i en hel massa papper.

Antal liter mjölk per år, antal barn som dricker mjölken, särredovisning för fil och yoghurt, särredovisning om personalen tar ett glas, olika fetthalter och så vidare.

– I bland kan man undra vad de som sätter upp regelverken tänker på. Det borde inte vara så svårt, säger kooperativets ordförande Johnny Larsson.

Vi bevakar valet – med din hjälp

Den 7 juni är det val till Europaparlamentet.

Med bara några dagar kvar till EU-valet fortsätter vi på Aftonbladet.se vår valbevakning – med din hjälp.

Vi bad er läsare rösta fram vilka EU-frågor som är viktigast. Vi började nedifrån med IT och integritet, fortsatte med vården, brottsligheten, jobben och klimatet. I dag tar vi upp den fråga som ni läsare tycker är allra viktigast: Ekonomin. Vi tar reda på: Hur påverkas du av det som bestäms i Bryssel?

Vi lär dig allt du behöver veta om EU, vi chattar med politiker och EU-profiler, vi ställer frågor och skapar diskussion, vi berättar vilka personer du kan rösta på och vad partierna vill i de olika frågorna. När valdagen är här nu på söndag hoppas vi att du – och vi – har blivit lite klokare på vad EU faktiskt handlar om.

EU-valet 2014 | Aftonbladet
Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN