’Det gör så satans ont’

NYHETER

Tragedin river upp minnen för Roy Sällström

1 av 3 | Foto: PETER KJELLERÅS
PRISADES FÖR SINA ROLLER 1998 firade Johanna Sällström och Emil Forselius på Guldbaggegalan, här tillsammans med Lennart Jähkel. 2007 tog Johanna sitt liv. Tre år senare tog Emil sitt. ”Sorgen är nog lika stor oavsett hur ens barn dör, men när de väljer att ta sitt eget liv får man leva med något slags dåligt samvete”, säger Johannas pappa Roy Sällström.

Guldbaggegalan 1998:

De unga skådespelarna Johanna Sällström och Emil Forselius prisades och spåddes en lysande framtid.

Båda spelade i succéfilmerna om Wallander.

Men de valde att ta sina liv.

– Det finns en väldig utsatthet i att alltid prestera som skådespelare. Klarar man inte det kan man nog må väldigt dåligt, säger Roy Sällström.

Roy Sällström såg nyheten om Emil Forselius död när han satt på Centralstationen i går.

Trots att det gått tre år sedan hans älskade ”Hanna” tog sitt liv, kom smärtan med ens tillbaka.

– Det river upp en massa känslor och bilderna från när det hände dyker upp. Det känns inte alls bra, säger han.

Roy Sällström vet inte om de båda skådespelarna kände varandra, de pratade sällan om dotterns kollegor.

– Men när jag läste om hans mammas reaktion kände jag precis igen mig. Det finns nog ingenting som är så hemskt som att mista sitt barn.

”Känsliga själar”

1998 fångades de unga skådespelarna på bild tillsammans när de tog emot varsin Guldbagge,

Johanna Sällström för bästa kvinnliga huvudroll och Emil Forselius för bästa manliga biroll.

Utåt sett sågs de som lyckade, som om de hade allt.

– Många sa det, att Johanna var så lyckligt lottad. Men det handlar inte om det, utan om trygghet och ro i själen.

För dottern var ångesten ofta kopplad till hennes yrkesroll, säger Roy Sällström.

– Hon hade alltid så höga krav på sig själv. Hon var aldrig nöjd.

Johanna Sällström och Emil Forselius hade många gemensamma beröringspunkter. De var båda unga och framgångsrika.

Båda hade dessutom små barn som betydde väldigt mycket.

Men de drabbades också av depressioner som de inte orkade övervinna.

– Skådespelare är ofta väldigt känsliga själar, Jag har tänkt mycket på den press som många säkert känner, att de alltid måste ligga på topp och prestera, säger Roy Sällström.

– Om man sedan känner att man inte klarar det så kan man må väldigt dåligt.

Frågor – utan några svar

Inför premiären av tv-serien ”Hombres” berättade Emil Forselius om tiden efter succégenombrottet i en öppenhjärtig intervju. Efter filmen ”Tic tac” blev

pressen för stor och han valde att dra sig undan och satsa på mindre teaterproduktioner.

– Jag blev folkskygg. Jag klarade inte av att gå ut bland människor och det var otroligt jobbigt. Jag mådde dåligt av all uppståndelse, sa han.

Att Johanna valde att ta sitt liv, och att det hade kunnat förhindras om hon fått hjälp, är något Roy Sällström tänkt mycket på.

– Sorgen är nog lika stor oavsett hur ens barn dör, men när de väljer att ta sitt eget liv får man leva med något slags dåligt samvete och frågorna får inga svar: Varför lät du mig inte få veta? Varför sa du ingenting?

”Ett helvete att gå igenom”

Efter Johannas död sänder tv ofta Wallander-filmerna där hon är med. För Roy Sällström är det plågsamt om han råkar se.

– Det gör så satans ont. Jag kan se foton av Johanna men att se henne som Wallanders dotter, det klarar jag inte.

Emil Forselius medverkade senast i Wallander-filmen ”Indrivaren” som släpps på dvd i maj.

– Jag känner verkligen med Emils anhöriga. De har ett helvete att gå igenom, säger Roy Sällström.