2017 ett mörkt år för mänskliga rättigheter i Ryssland

Foto: Ivan Sekretarev / TT NYHETSBYRÅN
Demonstranter i Moskva
NYHETER

Ökad censur, massgripanden av demonstranter och svåra missförhållanden för hbtq-personer.

Den ryska regeringen har tagit i med hårdhandskarna mot mänskliga rättigheter under 2017, slår människorättsorganisationen Human Rights Watch fast.

– Förra året var ett mörkt år för självständiga röster i Ryssland, säger Tanya Lokshina, programchef på HRW.

Presidentvalet den 18 mars i år fick den ryska regeringen att redan under förra året agera allt hårdare mot oppositionella och grupper som kritiserar styret, enligt organisationen.

– I takt med att presidentvalet närmar sig ökar Kreml sina repressiva åtgärder för att avskräcka politisk opposition, aktivism och kritiskt tänkande, säger Tanya Lokshina.

Som exempel i rapporten tas de nya lagar mot extremism som antogs förra året av den ryska duman, där yttrandefriheten begränsats ännu mer för den allt större grupp ryssar som uttrycker sig på internet genom exempelvis bloggar. FN-konventionen mot rasdiskriminering har i flertal punkter kritiserat lagarna, som bland annat innebär förbud mot att vara anonym i sociala medier på nätet och att använda VPN-klienter för att nå sajter som den ryska censurmyndigheten Rozkomandzor har stängt.

Foto: Lotte Fernvall / AFTONBLADET
Videobloggaren Maria Tjistjakova

– Anonymitet skyddar internetanvändarnas rättigheter och yttrandefrihet på nätet. De här lagarna påverkar tiotals miljoner ryssars möjligheter att nyttja information fritt på nätet, sa HRW:s Rysslandsexpert Yulia Gorbunova när lagarna trädde i kraft.

Gång på gång har regeringsföreträdare också krävt att plattformar som Youtube och Twitter ska stängas ner i Ryssland, ofta efter att högljudda kritiker som anti-korruptionspolitikern Aleksej Navalnyj publicerat filmklipp.

För den satiriska videobloggaren Maria Tjistjakova, 23, som driver Youtubekanalen ”Maria pratar” innebär det att varje videoklipp måste föregås av telefonsamtal med jurister, som kontrollerar att hon håller sig inom lagens ramar.

Skolbarn hotas

Sedan 2013 finns även lagen om spridandet av ”hbtq-propaganda”, som lett till allt större utsatthet för hbtq-personer i Ryssland. HRW uppmärksammar i årsrapporten tidningen Novaja Gazetas avslöjanden om omfattande förföljelse mot hbtq-personer och 100 homosexuella mäns försvinnande i den ryska delrepubliken Tjetjenien i mars 2017.

Dessutom greps och bötfälldes över dubbelt så många i Ryssland för påstådda regelbrott mot offentliga sammankomster under 2017 jämfört med året innan, enligt HRW. I de flesta fallen handlade det om demonstrationer som myndigheter vägrat ge tillstånd till, fredliga demonstranter som blivit trakasserade och även skolbarn och universitetsstuderande som fått hot från skolansvariga efter att ha deltagit i protester.

Många av de unga deltagarna protesterade på uppmaning av Aleksej Navalnyj, som aspirerade på presidentposten i årets val. Både förbudet mot honom att kandidera, som valkommittén beslutade om i december förra året, och upprepade razzior mot hans olika kampanjlokaler tas upp av HRW som exempel på regeringens ökade attacker mot mänskliga rättigheter.

Tredje farligast

Även attacker mot journalister är ett återkommande problem som fortsatt under 2017. Enligt flera internationella beräkningar är Ryssland nu det tredje farligaste landet att vara journalist i. Den agentlag om att icke-statliga organisationer med säte utomlands ska klassas som ”utländsk agent” från 2012 har nu också börjat gälla för de medier som regeringen anser utför ”funktioner likt en utländsk agent”.

Rozkomandzor varnade det amerikanska tv-bolaget CNN redan innan lagen trädde i kraft för att ha brutit mot ryska medielagar, troligtvis som ett svar på att ryska medier i USA klassats som utländska agenter och portats från att bevaka kongressen.

Så har Putin stannat vid makten 00:52
ARTIKELN HANDLAR OM