Expert: Löfvens mål är omöjligt

Av: Anette Holmqvist, Pär Karlsson

Publicerad:
Uppdaterad:

Löfvens jobbmål döms ut av experter: Tror inte de kan lyckas

Statsminister Stefan Löfven
Statsminister Stefan Löfven

Stefan Löfven och hans regering har lovat att Sverige ska klättra upp till toppen och nå lägst arbetslöshet i EU till 2020.

Men inför helgens S-kongress målar experter ut målet som ett "mission impossible".

– Jag tror inte att de kan lyckas på ett sätt som de själva är nöjda med, säger John Hassler, ordförande i Finanspolitiska rådet.

På S-kongressen 2013 lanserade Stefan Löfven partiets nya jobbmål - lägst arbetslöshet i EU till 2020.

– Det kommer att bli mycket, mycket tufft att lyckas, det innebär att vi nästan måste halvera vår arbetslöshet från i dag, sa han.

Samtidigt slog han fast att målet, som sedan dess blivit S/MP-regeringens gemensamma, ska nås genom att sysselsättningen och antalet arbetade timmar ska öka. Det innebär att hundratusentals jobb behöver komma till de kommande åren.

På fredag samlas S återigen för kongress, denna gång i Västerås. Det överhängande temat är hur 2020-målet ska nås.

Tvivlar på målet

Många tvivlar dock på att målsättningen är realistisk. Arbetslösheten i Sverige har sjunkit lite sedan 2013, men vi ligger fortfarande långt efter länder som Tyskland, Österrike och Storbritannien. Över 430 000 svenskar står i dag utan jobb.

John Hassler är ordförande i Finanspolitiska rådet, en myndighet som granskar regeringens ekonomiska politik. Han tror det är omöjligt att nå målet - på ett sätt som den rödgröna regeringen själv är nöjd med.

– Antingen måste de göra saker de definitivt inte vill, som att acceptera en större låglönesektor eller stärka incitamenten att jobba genom att sänka a-kassan. Eller så gör de saker de sagt att de inte ska tillåta, att sänka sysselsättningen och ta bort folk från arbetsmarknaden. Jag tror det är de enda chanserna man har.

Enligt Hassler behöver antalet arbetslösa minska med cirka 130 000 personer till 2020.

– Det är ganska mycket. En lite mindre motbjudande sak som regeringen skulle kunna göra är att ha en kraftfull ekonomisk expansion så att man lånar till en stark högkonjunktur. Men det tror jag inte heller är vad man vill.

Sverige skiljer ut sig mot många andra EU-länder genom att ungdomsarbetslösheten är högre. I den gruppen finns även studerande som sökt extrajobb.

– Den typen av arbetslösa finns inte i till exempel Tyskland. Deras lärlingssystem gör det väldigt vanligt att folk jobbar och pluggar samtidigt. En sådan omläggning av utbildningssystemet i Sverige skulle förmodligen leda till en radikal sänkning av antalet arbetslösa unga, säger Hassler.

"Behövs mer effektiv inslussning"

Även Jonas Frycklund, ekonom på Svenskt Näringsliv, är skeptisk till att man kommer nå målet:

– För att lyckas vore det bra att leva upp till vallöftet om att inte släppa igenom någon åtgärd som leder till färre jobb. Man bör avstå från höjda skatter på jobb och företagande och se till att sänka trösklarna till arbetsmarknaden.

En annan grupp som har svårt att komma in på arbetsmarknaden är utrikesfödda. Enligt regeringens prognoser väntas befolkningen öka med 420 000 ur den gruppen till 2020, vilket är fler än vad man tidigare räknat med och något som enligt vissa kan försvåra jobbmålet ytterligare.

Annika Alexius, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, menar att inslussningen av nyanlända personer är alldeles för ineffektiv i dag.

– Det tar i genomsnitt sju år från det att en person anländer till att de har jobb. Det är extremt högt i ett internationellt perspektiv. Det behöver man effektivisera, säger hon.

LO tror däremot att regeringens jobbmål går att nå. Men då krävs enligt facket att man lånar pengar och investerar rejält i infrastruktur och bostäder så att trycket i ekonomin ökar. Dessutom vill man ändra överskottsmålet till ett balans- eller underskottsmål.

LO vill se miljardinvesteringar

Ola Pettersson, LO:s chefsekonom, säger att det krävs hög efterfrågan under flera år.

– Det räcker inte med att det vänder i Europa, som man väl kan hoppas. Vi måste hjälpa till mer själva.

Han tror inte att låglönejobb och sänkt a-kassa är lösningen.

– Den vägen testades under Alliansregeringen. Man har sänkt arbetsgivaravgifter och haft väldigt stora subventioner. Samtidigt har arbetslösheten ökat, så det verkar inte vara där problemet sitter.

Publicerad: