"Övriga partier är sverigeovänliga"

NYHETER

Jimmie Åkesson om att representera partiet, svenskhet och ödesfrågan

1 av 3
Nationalrealist Jimmie Åkesson räknar inte med att bli statsminister, men kan inte välja mellan Reinfeldt och Löfven. Hans parti står för social-konservatism och nationalististiska värderingar, men han ser det inte som borgerligt. När det gäller fördelningspolitik är jag lite vänster, när det gäller värdefrågor är jag kanske lite mer höger.” Foto: STEFAN MATTSSON

SÖLVESBORG. Som partiledare ska Jimmie Åkesson stå på scen och elda väljarna.

Men själv betraktar han  sig som introvert och svår att komma inpå livet.

– Den här rollen förstärker det i den meningen att man hela tiden är påpassad. Då blir man lite extra tillbakadragen.

Sd-ledaren är en mycket upptagen man. En enda timme har han tid för en intervju under hela sommaren, en lördag hemma i Sölvesborg. Han vill slopa stödet till modersmålsundervisning, att moskéer ska vara små och smälta in och förklarar varför sonen heter Viking.

Vad är viktigaste för SD , att bli större eller behålla vågmästarrollen?

– Att behålla vågmästarpositionen är avgörande. Den ger oss inflytande, det har vi sett under den här mandatperioden. Vi har haft både ett aktivt och ett passivt inflytande tack vare den.

Ni kallar er det Sverigevänliga partiet. Vilka partier är Sverigeovänliga?

– De övriga. Vi är de enda som tycker det är viktigt att Sverige fortsätter att vara en nationalstat.

På er hemsida skriver ni att "partiet ser därför med stor oro på den splittringspolitik som de andra partierna bedrivit de senaste decennierna." Vad gör de som splittrar?

– Det är framför allt den omfattande invandringen som har segregerat, slitit isär och splittrat det svenska samhället. Det har skapat ett mer eller mindre permanent utanförskap för massor av människor. Det är de övriga sju partierna i princip överens om att så ska vi fortsätta. Det kallar jag splittringspolitik.

Hur ser du på Fi?

– Jag reflekterar inte särskilt mycket över dem. Vi slåss inte om samma väljare.

Vem vill du helst ha som statsminister, Reinfeldt eller Löfven?

– Ingen av dem, jag vill ha en Sverigedemokrat på den posten. Men om man ska vara realist så blir jag förmodligen inte statsminister utan någon av dem. Det spelar det inte mig så stor roll vem det blir. Så länge vi behåller vågmästarställningen kan vi ändå påverka.

Ni hävdar att Sverigedemokraterna inte tillhör vänsterhögerskalan. Men är ni inte ett borgerligt parti?

– Om man måste använda den skalan är vi ett mittenparti. Men jag tycker inte den är så relevant längre. Det finns nya konfliktlinjer i politiken.

– Värdefrågor är mer relevanta i dag än ekonomiska eller fördelningspolitiska frågor. Det är så trångt i den traditionella mitten att värdediskussionen flyttar därifrån. Det gör att frågor om nationalism kontra internationalism, öppna gränser mot mer kontroll, får en större relevans. Det är det som gör att vi, Fi och Miljöpartiet växer.

Ni kallar er för socialkonservativa och står "på tydlig nationalistisk grund". Det låter borgerligt?

– Jag betraktar mig inte som särskilt borgerlig, har aldrig gjort. Jag ser mig inte särskilt vänster heller. När det gäller fördelningspolitik är jag lite vänster, när det gäller värdefrågor är jag kanske lite mer höger.

Vilket parti är SD:s främsta motståndare i valet?

– Det vi framför allt behöver nu, för att jämna ut mellan blocken, är att ta väljare från Socialdemokraterna. Därför har jag fokuserat mycket på att angripa Stefan Löfven från vänster under det senaste halvåret.

Så du angriper Löfven för att behålla vågmästarställningen?

– Att angripa Stefan Löfven för att han inte är en tillräckligt bra socialdemokrat kan göra oss relevanta för S-väljare.

Din son har flera förnamn, ett av dem är Viking?

– Han är ju en liten viking. Det ligger ingen politisk värdering i det, vi tyckte det var fint, häftigt namn på en pojke helt enkelt.

Ska du vara pappaledig?

– Ja, jag har ju åtminstone mina två månader som jag tänker ta ut. Jag hade jättegärna varit det redan nu men det går ju inte. Det är fel år.

Ni räknar med framgångar i  höstens val och söker sedan länge fler politiska sekreterare till riksdagskansliet. Vad är ditt mål, hur stora ska ni bli?

– Jag har inget siffermål. Det är inte relevant. De 5,7 procent som vi har idag är just nu värda mer än de 10-11 som vi har i opinionsmätningarna, I dem är vi inte vågmästare.

I din bok "Satis polito" skriver du att du är introvert och svår att komma inpå livet. Är det ett handikapp som partiledare?

– Nej, jag tycker inte att jag har några problem i det avseendet. Men jag har nog lite av den läggningen från början. Den här rollen förstärker det i den meningen att man hela tiden är påpassad. Då blir man lite extra introvert och tillbakadragen.

I samma bok skriver du också att "anything you say can and will be used against you". Känner du dig förföljd?

– Nej, men i mitt jobb man får man vara noggrann med vad man säger, vad man gör och hur mycket av din privata sfär du visar upp för människor. Nästa dag är de kanske inte dina vänner längre.

Din jobbturné i våras kantades av protester. På många arbetsplatser ville de inte att du skulle komma dit. Gynnade protesterna gynnade er?

– I just EU-valet så hade det nog en mobiliserande effekt.

Ni vill ha fler kvinnliga ledamöter men i er partistyrelse är det 16 män och fem kvinnor, suppleanterna inräknade. I riksdagsgruppen är det 16 män och fyra kvinnor. Vad säger du om det?

– Att vi har en medlemskår som ser ut som 80-20 ungefär och det är ett problem. Vi behöver fler kvinnliga medlemmar. Det är jätteviktigt om vi vill vara ett parti som representerar en majoritet av väljarna.

Hur viktig är invandringsfrågan för SD?

– Den är jätteviktig, en ödesfråga. Den påverkar vår förmåga att finansiera och utveckla välfärden och upprätthålla välfärdsmodellen som bygger på sammanhållning och en stark tilltro och tillit. Jag är väldigt orolig för att Sverige så som vi känner det idag är något som är ett minne blott till följd av den splittringspolitik som förs.

Ni vill ”kraftigt begränsa invandringen” och de som flyttar hit ska anpassa sig till svensk kultur och svenska värderingar. Vad betyder det i praktiken?

– Det behöver inte vara så komplicerat, det handlar om att de människor som kommer till Sverige ska ta seden dit de kommer.

Ska exempelvis modersmålsundervisningen (tidigare hemspråk) tas bort?

– Skattefinansieringen ska vi ta bort. Modersmålsundervisning, det låter som man lär sig ett språk men så är det ju inte. Det ingår en slags kulturell fostran i undervisningen som jag menar står i motsättning till att få en svensk identitet.

Ska moskéer rivas?

– Nej, men om man sitter i en byggnadsnämn som beslutar om bygglov så tycker jag att man ska ta i beaktande storleken, vilka konsekvenser får det att slå upp stora moskékomplex i en stadsdel? Jo, det flyttar in människor med en viss trosuppfattning och så flyttar svenskarna därifrån och det spär på segregationen.

– Självklart ska alla trossamfund i Sverige ha samlingslokaler. Men de måste ju inte se ut som de gör i en annan del av världen utan man kanske kan bygga dem på ett sätt som smälter in lite bättre i samhället.

Har du någonsin ångrat dig i en politisk fråga, kommit fram till att du helt enkelt hade fel?

– Jobbskatteavdraget är väl det senaste exemplet. Först sade vi nej till det femte och sedan sade vi ja. Som partiledare är det ju också så att man ibland måste företräda åsikter som man själv inte står bakom till hundra procent men partiet gör det. Och då är det bara att gilla läget.

Vad gör du när du när du verkligen vill koppla av?

– Spelar golf. Ibland kan jag få för mig att sortera papper ur någon låda som hängt med sedan studentboendet för att få lite terapi.

Är du långsint?

– Ja, det tror jag. Det finns nog en och annan som någon gång i framtiden kommer att höra ett och annat av mig. Men var sak har sin tid.